Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockhoff, O. Konung Harald och Heming. Försök i jämförande sagoforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 O. KLOCKHOFF. KONUNG HARALD OCH HEMING.
försiggått, frågar konungen honom, hvarföre han tagit två pilar med sig,
och erhåller det svaret af Geyti, att han, om han dödat sin son, ämnat
den andra pilen åt konungen. Uti den norska visan finnes detta drag
endast uti redaktionen A, hvilken här företer en anmärkningsvärd likhet
med GA, hvarföre dessa ställen anföras :
GA, v. 61 , 62:
Hoyr tú, Geyti Aslaksson,
siga skalt tú mær:
hvi hevdi tú örvar tvær
í gjár á skóg við tær?
Ti hevði eg örvar tvær
í gjár á skog við mær:
hevði eg dripið bróður mín,
onnur var ætlað tær.
Norska visan A, v. 9, 10 :
Harald talað til Hemingen:
No er den trætta úte:
men hot ville du med den bogapili
som du i doggeri skjulte?
Ha’ eg skotið ihel bróðir min
um sá ille sill’ hent,
sá ha den aðre bogapili
uti deg, Harald, sitt vendt (rent).
Icke blott innehållet, utan äfven uttrycken stämma delvis med hvarandra.
Äfven uti Hem . þ . anser jag en antydning finnas till, att dess källa
haft detta motiv. Såsom ofvan blifvit nämdt, beder Heming både i
norska visan och i Hem. p., att konungen skulle ställa sig bredvid brodern
för att se efter, om skottet träffade. Anledningen till denna begäran är,
sådan händelsen framställes i GA och norska visan, tydligen den, att om
Heming träffade brodern, skulle han rikta den andra pilen mot den bredvid
stående konungen. Enligt Hem. p. misstänkte konungen afsikten och be-
falde därför en af sina män att ställa sig på denna plats. Då här ej talas
om mer än en pil, så måste saken af sagans författare fattats så, att
konungen misstänkte, att Heming med sin pil skulle sikta på honom i
stället för på brodern. Men att detta endast är en senare afvikelse, torde
vara oomtvistligt, och vi äro berättigade att antaga, att till grund därför
ligger samma version, som framträder i GA, norska visan och andra fram-
ställningar.
Det prof
, som Harald därnäst underkastar Heming, är simtäflan.
Denna finnes numera fullständigt framstäld endast i Hem. p. och GA. I
norska visan finnes den i korrumperadt skick framstäld i Bugges uppteckning,
men saknas i de öfriga¹ . I Hem. þ . och GA täflar Heming med konungen
och hans svåger Nikulas porbergsson (i GA kallad endast Niklas), men i
den förra täflar han först med Nikulas sedan konungen förgäfves bedt
1 Landstad, Norske Folkeviser, s. 186, anser, att äfven norska varianten B, v. 24,
innehåller en antydning till att simtäflan förekommit i denna visa, då det heter, att konungen
skulle tenne ljósið i stride straumen, og fá deð sá til at brenne. Men denna vers, liksom
den närmast föregående, är troligen senare tillägg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
