Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wadstein, Elis, Alfer ock älvor. En språkligt-mytologisk undersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. WADSTEIN. ALFER OCK ÄLVOR. 165
under 2 ) framhållna betydelsen » krigare » belyses av de där även an-
förda sskr. rbhva »angreifend, kühn », rabhasá » ungestüm, stark », etc., vilka
betydelser ju lätt utvecklas ur glänsande, eldig. » Med 3) » dåre » är att
jämföra sskr. rabhasú i betydelsen »wild, wüthend », » rasande » , varav så
>tokig. » 4) » Flod» har, såsom man redan förut trott, utgått ur » det glän-
sande, klara », ursprungligen alltså om vatten i allmänhet. Betydelserna
5), 6), 7), 9), 10) resp . »klar, glänsande » — » vit, jusaktig » - »(vitt) utslag»,
›mjöl» ock » (jusaktig) jordart» behöva ingen ytterligare förklaring. Svårare
kunde synas att få hit betydelsen 8) » ekskremänt », men antingen har även
här färjen varit det bestämmande (jfr bet. »jusaktig jordart » ock gr. äλpitov
agröt» ) eller ock har ordet här ursprungligen åsyftat » föda, mat » : jfr gr.
änpitov » (vitt) mjöl » , men även victus » etc. (se s . 160) ; isl . alfrek skulle
då ejäntligen betyda » utstötande av födan. » Man skulle ock kunna tänka
sig, att ordet i denna betydelse ursprungligen endast avsett »flytande
ekskremänter, urin» ock alltså utgått från betydelsen » (flod) , vatten. » Be-
träffande den återstående betydelsen 11 ) »bärj », så har denna nog icke, såsom
förr föreslagits, utgått från »det vita » , då ordet tydligen även använts om
icke snöbetäckta bärj, utan från » det jusaktiga, gråa » (jfr betydelsen »jus-
aktig jordart » samt lat. alba barba, gr. ’akpóypos » cana de muliere »),
ock har således nog även använts om sten i allmänhet ; (stenar ock bärj
te sig ju jusa jämförda med grönska eller mylla omkring dem) .
På detta sätt kunna således alla de här ifrågavarande orden vara
etymologiskt samhöriga. Detta är ju också icke i ock för sig något be-
synnerligt ; fastmera är att förmoda, att ordet *albh- etc. ingått i benäm-
ningar på ock stundom väl även ensamt använts om ännu flere föremål
ock förhållanden än de av mig i det föregående antecknade. Ty färjen
är ju åfta jemensam för många äljes ganska olikartade föremål ; ock att
färjen på ett föremål tages med i namnet på densamma är ju något sär-
deles förklarligt ock åfta förekåmmande. De många olika betydelserna hos
*albh- etc. ha väl vanligen utvecklat sig på det sättet, att ordet, såsom fak-
tiskt ju ännu förhållandet är i många av de i det föregående anförda ek-
sämplen (antingen dessas andra sammansättningsled nu ännu är ett fullstän-
digt ord, eller detta nu krympt ihop till ett suffix), ursprungligen ingått i
sammansättningar med de ord, som betecknat de resp. föremål, som till
färjen voro albh etc. Sedermera kann så, såsom ju i liknande fall åfta
sjett ock sjer, stundom i stället för det sammansatta ordet användts endast
det i detsamma ingående adjektivet (*albh-), emedan detta åfta ensamt va-
rit tillräckligt för att utmärka vad som åsyftats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
