Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persson, P. Om betydelsen och härledningen af det gr. αμαυρος (αμαυροω), μαυρος (μαυροω) jämte en exkurs om den grekiska, resp. indoeuropeiska u-epenthesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 P. PERSSON. OM GR. αμαυρός ETC.
muodi, nht. müde, ry. majati ’uttrötta’ och kanske också för lett. mä-kt
’drängen, drücken, plagen’, war-mā-ks ’ Gewaltthätiger, Plagegeist’ (jfr fht.
holz-muoa ’waldhexe’), kan vidare betraktas som en afljudsfas utaf den två-
stafviga basis, som föreligger uti find. ama- ami- ’ plagen, quälen’¹ , isl.
ama ’ to vex, molest’. Är detta sista antagande riktigt, så följer deraf,
att den uddljudande vokalen uti apzopós ej behöfver betraktas såsom pro-
thetisk d. v. s. utvecklad ur den följande likvidans stämton. Den kan vara
en ursprunglig beståndsdel af roten.
(: ἄγαμαι) 2. αμαυρός : μαυρός som
•
Hvad nu till sist αμυδρός =
apa- pós vore bildadt som ya-opos
αμαυρός άγα-υρος
ἀγαυρός : γαύρος.
apapós beträffar, så utgår det tydligen
från en med suffixet (determinativet) d afledd rot. Samma afledning åter-
finnes uti det fsl. iz-mu-d-ěti ’ schwach werden’ ", dertill lit. mau-dà, ap-mauda,
maústi ’sich grämen etc.’ (se ofvan).
Återstår att tillägga några ord om det med härledningen af apopós
ur *apapfos förknippade antagandet af u-epenthes i grekiskan eller det ieur.
urspråket. Grekisk u-epenthes har antagits af flere forskare, på sista tiden
t. ex. af G. Meyer Gr. Gramm.2 122, Meister Gr. Dial. II, 243 f.. Der-
emot har u-epenthes i grekiskan förnekats t. ex. af Frankfurter Die Epen-
these von j(!) F
(») im Griechischen 8 ff., Bezzenberger uti Beitr. IV, 343,
G. G. A. 1887, 416. Tveksamt yttrar sig Brugmann Gr. Gramm.2 68
(jfr Grundr. I, 481 ) . Frågan har införts i ett nytt stadium af Kretschmer
(K. Z. XXXI, 440 ff.) . Jfr också J. Schmidt Die Urheimath der Indoger-
1 Bredvid ama ami- står en basis ami- (amiti, ámivā ’Plage, Drangsal’), som efter
all sannolikhet innehåller ieur. i, jfr nämligen med find. ámīvā av. amayava i samma bety
delse (ámīvā : amiti liksom amayava till ett pr. "amayati, jfr Bartholomae Studien z. idg,
Sprachgesch. II, 178 f.) . Find. ámīvā är bildadt som grivá ’nacke’. Detta så ofta missför
stådda ord får ej skiljas från gr. dép (Schulze Quaest. ep. 93), men kan ej heller direkt sam-
manställas med detta, såsom vanligen sker. den är == "ger-nā, men grīva är ieur. *gr-i-ņā,
jfr fsl. griva ’man’, som bevisar, att i uti det fornindiska ordet är ieur, î. Likartad stambild.
ning som i ámīvā, grīvá finna vi vidare uti gr. xp-7(F)óg jämte lat. cer-vus (zápas etc.), lat.
sal
-i-va jämte fht. salo d. ä . *sal- ua ’ smutsig’ (jfr tóc, gael. sal ’ nasser Schmutz’) o. s. v. —
Med find. amivā förbinda Christ till Ilias A 315, Fick Ilias 373, Wörterb. I, 16 det hom.
ὁμοίως sasom biord till γήρας, θάνατος, πόλεμος. Ar denna kombination riktig, bor man
kanske icke med Fick utgå från ett " opofu ’ plâga’ (ópoitos == "òµátog) , utan snarare från ett
*opo:ƒē, nära samhörigt med av. amayava. Äfven potoç * nanóg . Einshoi Hesych. kan
höra hit. Om isl. móðr etc. annorlunda Bugge PBB. XIII , 316.
4
Jfr Solmsen K. Z. XXIX, 111 n. Annorlunda t. ex. Prellwitz Et. Wörterb. p. 57.
3 Jfr Prellwitz p. 21.
✦ Kozlovskij Arch. f. slav. Phil. XI, 392 antager, att i grekiskan liksom i slaviska språk
rul undergått epenthes, men deremot ej rv lv. Denna hypotes har icke vunnit något bifall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
