Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noreen, Adolf, Mytiska beståndsdelar i Ynglingatal - 3. Vanlande, Vísburr, Agne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 A. NOREEN. MYTISKA BESTÅNDSDELAR
I YNGLINGATAL.
samtliga med könig, något som emellertid i fråga om ett modärnt språk
icke anses rätt passande. Det riktiga har jissningsvis framkastats redan
av Egilsson. Gadingr betyder naturligtvis »largitor» av góða » opibus di-
tare» (t. e. góða hirð gulle, dóttor hringom o. d.), ock därför har t. e.
Eyvindr i Hóleyg. 6 utbytt det mot menglotoor (se s. 215) . Men var-
för betecknas Agne som » den frikåstige jivaren »? Innan den frågan nöj-
aktigt besvarats, är stället icke fullt ut interpreterat. Naturligtvis därför, att
Agne jivit sin brud, ehuru hon var krigsfånge, det dyrbara guldhalsbandet
>>at munde » . Detta just jör nemesis så grym ock Skiqlfs beteende så sjänd-
ligt, att hon för att döda sin »góðingr» använde just det ›góz », varmed
han själv »gótt » hänne. Men detta förhållande har tydligen den i allmän-
het så skarpsynte ock konklusjonslystne Snorre icke observerat. Annars
skulle han nog i sin prosautläggning ha framhållit det. Nu låter han där-
emot Agne ha halsbandet på sig, redan innan Skiglf ber honom noga
akta det för hännes räkning, har väl urspr. meningen varit.
Við taur kann omöjligen, såsom dåck alla uttålkare (jurantes in verba
magistri, d. v. s. Snorres) hittills antagit, betyda »i (Söder)törn» (utan på sin
höjd : invid » , »utmed S-n» ), ty frånsett det opoetiska i att »tämja Sig-
nys mans svala häst i Södertörn », så borde detta heta á Tauri(nom), så-
som också mycket riktigt Snorre, vilken kunde sin islänska, uttrycker sig
i sitt prosaiska referat. Han har sålunda dragit den på hans tid skarp-
sinniga slutsatsen, att taur var det honom bekanta ortnamnet i Söderman-
land, ock därför just har han lokaliserat Agnesagan till det senare
Stocksund. Att Snorre missförstått taur har redan Säve (avskriven, men
icke siterad av Lund) jissat ock därför alternativt föreslagit att je ordet
här den betydelse skatt », som man antagit det äga i en värs (nr 68) i
Kormaks saga. Við taur (temia) bleve då »medelst skatten, d. v. s. hals-
bandet (tämja o. s. v.) ». Men nu anser Bugge (Versene i Kormaks saga s. 78)
taur hos Kormak icke betyda » skatt» , utan vara en bifårm till taufr, nyisl.
pl. töfrar »trålldom » . Hur än må förhålla sig med stället hos Kormak, så
anser jag, att däremot taur i Yt. säkert betyder » trålldom » . I fråga om
förhållandet taur : taufr åberopar Bugge Falks framställning i Arkiv III ,
302. Denna är emellertid oriktig, då den uppställer en grundfarm #tabur,
varur taufr jenom z-epentes (!) . Mig synes det självklart, att ordet är
idäntiskt med fht. zoufar, zoubar »trålldom » (ags. téafor betyder märk-
värdigt nog >>mönja»!) . Grundfårmen är således #taufur, taubar, ett neu-
trum bildat som gr. 5oop : fsv. Vætur : fht. wassar (se Noreen, Orddub-
bletter s. 43 ff.) . Härav i de synkoperade kasus taufr-, vartill nom. taufr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
