Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att endast få blefve “utvalda !u Nej, nej, icke
kunde det så vara. Frälsaren hade ju sagt till
röfvaren på korsets galge: “sannerligen,
sannerligen, säger jag dig: I dag skall du vara med
mig i paradisM.
Och hans Herman! Icke hade han ju
hädat, icke hade han röfvat. Icke hade han engång
velat masken för när. Det var blott ungdoms
öfverdåd, som ett uppsluppet lynne och ett
lifs-kraftigt sinne och ett hetsigt raskt pulserande
blod gjort honom skyldig till. Och så hade ju
hans sista tanke, hans sista önskan varit att
godtgöra Stina-mor. Hon hade ju förlåtit, alla
hade förlåtit; blott dessa läsare dömde honom.
Nej, nej, de foro vilse. Gud är en barmhertig
Gud, af stor nåd och förlåter alla missgärningar,
öfverträdelser och synder.
Och att Herman blef begrafven bredvid
Stina-mor var helt visst blott en tillfällighet;
icke ett straff.
Så resonnerande tröstade sig smeden och
somnade snart in.
Då han följande morgon vaknade, kände han
sig lugn och såg saken sådan den var.
Men samma morgon bragte honom
underrättelse om att Lärman låg och kämpade med döden.
Då liket i den i hast hopslagna kistan
fördes nedför backen på väg till kyrkogården, stod
gamle Runn vid vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
