Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om olycksfallet. Och mången trodde så och bland
dem den stackars olyckliga kvinnan. Emellanåt
intalade hon sig visserligen, att alt var förtal,
skändligt förtal; men så kom åter i en mörk
stund den tanken för henne, huru djäfvulen lagt
handskarne på honom — då han som bäst gick
i “synden och köttetw. Necken hade under
stormande jubelhån hjälpt till. Någon hade till och
med hört huru den under en natt några dygn
förut veklagande ropat på sitt rof. Nej, nej, i
sin faders fotspår finge gossen icke gå.
Eskil hade emellertid fått smak på den
förbjudna frukten. Emellanåt stal han sig att spela
fiol ute i byn. En tidig morgonstund hade han
engång smugit sig med fiolen i hand ned till
forsen. Solen kastade silfver i vattnet och de
lekfullt om hvarandra hoppande böljorna glindrade
i solskenet. Holmen, som vid vår- och
höstflödet helt och hållet var öfverspolad af
vattenmassorna, var om sommaren öfvervuxen af säf och
starrgräs. Här satt han med sin fiol dold i
vassen liksom hade han varit den bladbekrönte
nek-ken själf. Han lade fiolen mot axeln, trykte
stråken till strängarna och tonerna dallrade och
tonvågorna framgledo fylliga och klara ned längs
vattnet mot byn, omgärdade af de högå
stränderna.
Jäntor och ungersvenner och äfven gammalt
folk stannade på åbron för att lyssna. Men bäst
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
