Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pär!u Icke hade de växlat många vänliga ord
med hvarandra; men alt gammalt groll var nu
glömdt. Stackars Pär! De voro ju dock barn,
födda af samma moder.
Då Pär hämtades, samlade sig en hel mängd
folk till Storstu. Ester var likblek och skalf i
alla leder.
Svärmodren kom förgråten till stället. Då
hon såg Ester, tog hon några steg fram mot
henne. Den gamla hade under sin vistelse hos
Leander återfått något af sin forna själfkänsla.
Harm, sorg och bitterhet, som under mångahanda
förödmjukelser under årens lopp samlat sig på
lager hos henne, tog nu form i följande med
häftighet framstötta ord: “Där har du honom nu
sådan du alltid velat ha honom. Dit har du
sträfvat alt sedan den tid Ni blefvo gifta. “
Det mörknade för Esters ögon; hon såg den
olycklige framför sig och öfveralt mörka bistra
ansikten omkring sig.
“Gud nåde mig, arma barn!“ sade hon och
tog sig med handen mot tinningen. “Gud nåde
mig!“
Hon gick upp i bodans loft och slog sig ned
där, i det hon hela tiden satt och vaggade fram
och åter med ansiktet i händerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
