Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att svära mened, påstod svärmodren. Folket
upprepade denna fruktansvärda beskyllning och den
spridde sig som en trossats i bygden. Deras
gemensamma egendom hade hon genom oförsiktighet
och girig snålhet helt och hållet förstört; sina
döttrar hade hon gifvit en förvänd uppfostran.
De hade anspråk på lifvet och behof, hvilka do
icke kunde tillfredsställa. De voro dömda,
hennes täcka kära flickor, till fattigdom och elände,
måhända till vanära och undergång, tykte hon.
Och härtill bidrog i icke ringa mån den
omständighet, att det nu låg något fruktan svär dt, doldt
och hämlighetsfullt öfver hela släkten.
Hon gick och vandrade af och an under den
långa sommarnatten. Hvad skulle det bli af
henne, som stält till alt detta. Hon dömde sig själf
strängt; men människorna dömde henne dock ännu
strängare; ty de trodde, att hon var elakare än
hon i själfva verket var.
Men hvad skulle det bli af hennes kära,
älskade flickor?
Hon hade i detta ögonblick offrat hvad som
hälst, om hon blott haft sin lifsgärning ogjord;
hon hade offrat hvad som hälst, ja till och med
sin själs salighet, om Pär alt fortfarande varit
samma tröga, beskedliga bonde som han förut
varit och om hennes döttrar varit enkla
hem-mansdöttrar uppfostrade med håg, sinne och
förmåga att äfven kunna uthärda kroppsligt arbete.
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
