Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I de kuperade bergstrakterna är folkets utseende ganska fördelaktigt,
på slätten däremot mera alldagligt. Någon särskild landskapsdräkt finnes
ej inom Östergötland; tvärtom äro de förmögnare slättbönderna icke blott
klädda såsom bruket är i småstäderna, utan inlägga i hela sitt lefnadssätt
ett skrytsamt öfverflöd, som i det yttre lätt låter dem förblandas med
förmögnare ståndspersoner.
Vi börja turen genom Östergötland från norr. Då vi från Södermanland
passera Kolmården, möter oss först vid stranden af Bråviken Kolmårdens
marmorbruk, där en mängd arbeten, såsom golfplattor, trappsteg, pelare,
grafvårdar och prydnadsföremål tillverkas af den här ymnigt förekommande
ofikalciten eller med serpentin inmängda finkorniga kalkstenen. När man kommit
öfver Kolmårdens skogsbygder stannar man gärna en stund vid den södra
sluttningen eller Kolmårdsbackarne för att njuta af den härliga utsikt, som
här öppnar sig öfver Bråviken, staden Norrköping och en stor del af
Vikbolandet eller landet mellan Bråviken och Slätbaken.
Norrköping ligger vid Motala ströms utlopp i Bråviken, har 35,000
inv. och är till betydenheten Sveriges fjärde stad. Dess uppkomst härleder
sig sannolikt från fisket och kvarnarne i strömmen, hvilka till en del
tillhörde andliga stiftelser, bland andra Askaby kloster i Östergötland. Som
det kringliggande landet blott söderut var bördigt och tätare befolkadt,
förblef staden underlägsen Söderköping icke blott under hela medeltiden, utan
långt in i en nyare tid. Men sedan hertig Johan af Östergötland inkallat
tyska manufakturister, och Norrköpingsindustrien, som i den berömde Louis
De Geer räknar sin egentlige grundläggare, vunnit allt större och större
utveckling, har staden uppblomstrat så, att den nu är Sveriges mest utpräglade
fabriksstad. In- och utförsel har tilltagit i jämnbredd med den industriella
verksamheten. Likväl är Norrköping icke bland de städer, som i frid och
lugn fått arbeta på sin tillväxt och utveckling; tvärtom har det haft att
kämpa med icke så få vidrigheter, innan det uppnått den storhet och det
anseende det nu har. Under Erik den fjortondes krig med Danmark
brändes staden 1567; den härjades sedan af pesten och ödelades af en
eldsvåda, men upprättades af drottning Kristina, som förbehöll sig Norrköping
bland sina underhållsområden. I början af 1700-talet hemsöktes staden ånyo
af pesten, och den hade knappt hunnit repa sig efter denna olycka, förrän
den i grund tillintetgjordes af den ryska mordbrännareflottan. Sedan den
åter blifvit uppbyggd, ödelades den i början af detta århundrade af flera
eldsvådor efter hvarandra, hvilka dock haft det goda med sig, att Norrköping
nu är en af Sveriges mest regelbundna och bäst bebyggda städer.
Öfver Motala ström, som i präktiga forsar rinner genom staden, leda
flera broar af järn eller sten. I stadens västra och äldre del gör
strömmen en skarp S-krökning och bildar här flera holmar mellan forsarne, hvilkas
drifkraft omsorgsfullt tillgodogjorts medels dammbyggnader i strömmen.
Här märkas särskildt Drags fabriker öfverst och Holmens innerst i
strömvinkeln. Genom stadens östra del flyter strömmen jämn och lugn, och här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
