Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På hösten 1895 restes å grafven en ny minnessten, högre och varaktigare än
den första.
 |
| Parti af Göta kanal mellan Boren och Roxen. |
Från Motala sänker sig kanalen genom fem slussar ned till Boren
nära sexton meter under Vätterns yta. Den korta sträckan mellan de
bägge sjöarne är en farled, som söker sin like i fägring. Kanalen går fram
liksom genom en stor sammanhängande park af lummiga löfträd; på södra
sidan hoppar Motala ström i oupphörliga strömfall, som drifva en mängd
kvarnar och andra vattenverk, ända fram till Borenshult, där kanalen ingår i
sjön Boren. Denna sjö är berömd för sina vackra stränder och sitt klara
vatten, hvilket liksom Vätterns ofta utan märkbar orsak försättes i en häftigt
svallande rörelse. På Borens södra sida ligger det gamla Folkungasätet
Ulfåsa, vid hvilket knutits den romantiska sägnen om Bengt lagman och
Sigrid den fagra. Stället har troligen sitt namn efter riddaren Ulf Gudmarsson, som
bodde där med sin hustru, den heliga Birgitta. På en högländ skogbeklädd udde, som skjuter ut i Boren och ännu kallas S:ta Birgittas näs, synas lämningar af murar
och källare, utvisande, att här ett stenhus legat såsom fast kärna bland
en hop träbyggnader, hvilka till ytterligare
säkerhet varit omgifna af vallar och grafvar. Ett stycke från Ulfåsa ligger
Ekebyborna kyrka, ursprungligen kallad Ekeby vid Boren, till skillnad från
Ekeby Holavid tre mil söder därom. En gång – så berättar legenden – skulle
herr Ulf begifva sig öfver sjön till det på norra stranden liggande Kristberga
(nu Krigsberg), men råkade därvid i svår sjönöd och lofvade för sitt lifs
räddning att bygga en kyrka. Dagen därpå begåfvo sig de båda makarne till
stranden af Boren för att uppsöka stället, där han så underbart kommit i land, men
han kunde ej säkert igenkänna platsen, och det var dock på denna plats som
kyrkan borde byggas. Då höjde Birgitta sitt ridspö och sade: »Där jag
kastar detta spö och det står upprätt, där skall växa en ek, och där skall
kyrkan byggas.» Det gick som hon sade, spöet blef stående och slog rot,
och en ek växte upp, hvarför ock kyrkan, som där anlades, kallades Ekeby
vid Boren. – När kyrkan reparerades i medlet af 1600-talet, skall man under
stengolfvet hafva funnit en ekstubbe af fjorton fots omkrets. Till kyrkan har
i senare, tider blifvit skänkt en kalk med patén, som förvarats vid Ulfåsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:54:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bygder/0223.html
