Genom Sveriges bygder / 224 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västergötland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

odling. Hvad man med bestämdhet kan säga, är att för sådant ändamål icke
inom Västergötland kunnat uppsökas en tjänligare bygd än den, inom hvilken
gånggrifterna förekomma.»


Såg af flinta. Dolkar.
Funna i grafvar från stenåldern.

Under vägen från Falköping till Leaby och Ulricehamn passeras strax
bortom den förstnämnda staden sluttningen af Ålleberg, som höjer sina mäktiga
berglager i skarpa branter öfver den resandes hufvud. Utsikten från bergets
topp är mer vidsträckt och ovanlig, än egentligen vacker. På kort afstånd
ligger det lilla Falköping norrut och där bakom det resliga Mösseberg med
den nya badinrättningen vid sin fot; till höger synes Karleby, det historiska
Karleby-Långa, och i förgrunden de namnkunniga Nyckelängarna. Framför
åskådarens ögon utbreder sig Falbygden med sina små kala kullar bort mot
det skogbeväxta Billingen, och i bakgrunden ses Skara slättbygd, begränsad
af det aflägsna, töckniga Kinnekulle.

Vi äro nu helt nära nordöstra hörnet af Älfsborgs län och kunna följa
Ätrans dalgång från länsgränsen ned till staden Ulricehamn samt vidare
genom länets östra del. Under flera mil hafva vi då på vår vänstra sida
en betydande höjdrygg, som fyller nästan hela Redvägs och en stor del af
det söder därom liggande Marks härad samt utgör en af Sydsvenska
höglandets högsta delar. Som denna höjdryggs gräns i nordost kan anses den
23 km. långa, men blott några hundra meter breda sjön Stråken 207 m. öfver
hafvet. Rätt öster om Ulricehamn ligga liksom staplade på höglandet flera
rundade, skogklädda höjder, af hvilka Galtåsen stiger till 360 meter. Norr
och nordost därom ligga flera småsjöar, som gifva upphof åt de betydande
åarne Tidan och Ätran. Tidans källor finna snart aflopp till den nyss nämnda
sjön Stråken, och därifrån går Tidans lopp nästan rätt norrut till Vänern.
Ätran måste äfven till en början leta sig väg norrut kring höjdryggens med
små bergknallar fullströdda nordända, innan den med en skarp krökning
vänder åt söder. Järnvägen från Vartofta (en mil söder om Falköping) till
Ulricehamn följer åns lopp i den ganska vackra dalgången ned till sjön
Asundens nordända. Längre ned upptager Ätran medels Lillån ett rätt
betydande tillflöde från den ofvan nämnda höjdryggens södra sluttning.

Ulricehamn har ett täckt läge på sluttningen af den skogbeväxta åsen
med tilltalande utsikter öfver Asundens vackra stränder. Strax invid staden
ligger en kallvattenkuranstalt med sanatorium på 170 m:s höjd öfver hafvet:
en skogspromenad leder vidare åt öster upp till en på dubbla höjden öfver
hafvet belägen backe, där man från ett utsiktstorn kan norrut skönja de 5
mil aflägsna Ålleberg och Mösseberg och söderut öfverskåda en stor del af
Marks härad.

Ulricehamns kyrka är omtalad för sina takmålningar. Staden, som
fordom hette Bogesund och blifvit bekant genom det fältslag, som Sten
Sture på isen af Asunden levererade danskarne under Otto Krumpe, har
alltid varit obetydlig. En dess borgmästare, som bevistade 1741 års riksdag,
föreslog, att staden »till vinnande af större förmåner» måtte få uppkallas efter
den dåvarande drottningen. Den underdåniga ansökningen bifölls, det gamla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>