Genom Sveriges bygder / 225 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västergötland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

namnet utbyttes mot Ulricehamn, stadens sigill, som förut var ett krönt B,
förändrades till ett U, och friheten att handla med oxar, som borgerskapet
länge afundats grannstaden Borås, medgafs som ett efterlängtadt privilegium;
men den nydöpta staden har dock förblifvit sig tämligen lik allt intill våra
dagar. – Från Ulricehamn kunna vi göra en utflykt söderut dels med
ångbåt till den vackra Asundens sydände, där det gamla Stenbocksgodset Torpa,
nu tillhörigt grefve Sparre, är beläget, dels vidare ned till Limmareds
glasbruk, som genom en särskild 13 km. lång järnväg skaffat sig utfartsväg
till sjön Asunden.


Ätrans dalgång vid sjön Asundens nordände.

Borås, fyra mil väster om Ulricehamn, är en bland vårt lands täckaste
och mest välbyggda landsortsstäder, ehuru de flesta husen endast äro af
trä. Stadens kyrka har vackert läge på en kulle, och bland de regelräta
gatorna utmärker sig den med träd planterade Allégatan som en angenäm
promenadplats. Viskan, som flyter genom staden och äfven där bildar några
forsar, bidrager betydligt till att förläna staden en tilltalande prägel.
Stadsprivilegierna äro af 1622, och afsikten lär då ha varit att göra Borås till ej blott
nederlagsort utan äfven boningsort för de kringliggande häradernas många
gårdfarihandlande. Bollebygds, Gäsene, Vedens, Ås, Marks och Kinds härader
hade nämligen redan i slutet af 1500- och början af 1600-talet företagit sig
att öfver hela Sverige kringföra och afyttra dels hemgjorda, dels i andra
orter uppköpta handelsvaror, för att i någon mån ersätta den svaga
afkastningen af sitt jordbruk. Häröfver besvärade sig de närmast liggande städerna,
hvilka ansågo denna handel såsom ett intrång i deras rörelse, hvarför Gustaf
II Adolf lät förekalla deputerade från de nämnda häraderna, hvilka uppgåfvo,
att deras hemman voro så svaga, att de oaktadt all flit och omtanke icke
kunde underhålla sig och de sina utan något annat näringsfång vid sidan af
jordbruket. Konungen uppmanade dem att anlägga en egen stad och på
detta sätt förvärfva sig rätt att idka handel; och så uppstod år 1620 Borås,
som ett par år efter sin grundläggning af Gustaf Adolf erhöll stadsrätt.
Afsikten misslyckades dock, och Borås förblef i 250 år en obetydlig uppstad:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>