Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västerbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälleflinta, glimmerskiffer och kvartsit, och inom detta ligger Näsberget med
en egendomlig kisig järnmalm. Öster därom och uppåt Luleåbygden träffas
flerestädes rätt mäktiga grafit-inlagringar i den gråa gnejsen. Vidare märkas
i nordligaste delen af landskapet grönstenslager med inblandning af det för
jordbruket viktiga mineralet apatit, ehuru ej i större mängd. Hvad slutligen
angår de kvartära bildningarna eller de lösa jordlagren, grus, sand och lera,
så ha dessa i Västerbotten en väl så stor mäktighet och utbredning som i de
flesta andra trakter af vårt land.
Det slättland, som börjat i nordöstra delen af Ångermanland,
fortsättes sedan inom Västerbotten, och snart utbreder sig för den resandes
blickar ett vidsträckt fält, besådt med byar och gårdar, genom hvilket Ume
älf flyter stor och allvarlig; på dess norra något upphöjda strand ligger
Umeå halfannan mil från hafsbandet. Emedan Ume älf, ehuru fri från forsar
mellan hafvet och staden, är sä grund, att den ej är farbar för större fartyg,
anlöpa dessa dels Djupvik och Holmsund, två sammanhängande
hamnplatser på östra stranden af Ume älfs största utloppsgren, dels
det norr därom liggande Sandvik, hvarifrån små ångare underhålla
förbindelsen med staden. De nämnda hamnplatserna jämte det
midt emot liggande Obbola äro stora sågverk. Umeå anlades af
Gustaf II Adolf och har flerfaldiga gånger härjats af eldsvådor, sista
gången 1888, då tre fjärdedelar af staden lades i aska. Sedan dess har den åter rest
sig i förskönad gestalt och äger nu breda gator och esplanader, elektrisk belysning
och många ståtliga byggnader, särskildt det vackra
rådhuset och flera skolhus. Stadens förnämsta
byggnadsverk är dock den i götisk stil uppförda kyrkan. På kyrkogården
ligger en af hjältarne i det senaste finska kriget begrafven, nämligen kaptenen
J. Z. Duncker, som stupade 1809 vid Hörnefors nära 3 mil sydväst om
staden. På stridsplatsen upprestes år 1874 en minnesvård med följande inskrift:
»Här föll i strid för fosterjorden J. Z. Duncker den 5 juli 1809. Att dö för
vårt land är lefva för vår ära.» I Umeå var det äfven som general Döbeln
den 8 oktober samma år aftackade och hemförlofvade de finska trupper, som
med så mycken utmärkelse och tapperhet deltagit i kriget. 1866 den 29
april, på den hundraåttonde årsdagen af Döbelns födelse aftäcktes på samma
plats, där Döbeln stod, då han höll sitt afskedstal, en minnesvård med denna
inskrift: »Sista förenade svensk-finska krigshären upplöstes och hemförlofvades
här af Georg Carl von Döbeln. De tappres minne det lefver.» Stället är nu
en prydlig stadspark, som bär namnet Döbelns park. – Ute i hafvet, omkring
3 mil öster om Ume älfs mynning ligga de ansenliga öarna Holmön och
Ängesön jämte flera småöar, från hvilka den vanliga vintervägen går öfver
Kvarken till Vasa i Finland.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
