Genom Sveriges bygder / 521 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lappland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

snöklädda fjället Stuoravare 1,764 meter öfver hafvet, Vägen går därefter
långs Öfre Umans norra strand förbi Strimasunds fjällstuga till Umbukta
på andra sidan norska gränsen.


Hur man färdas i Lappland: Stakning uppför älfven.

Pite lappmark eller Pitedalen består egentligen af tre parallella floddalar,
den ena kring Lais älf, den andra kring Skellefte älf och den tredje kring
Pite älf. Laisälfven eller Laisan har sina källor i närheten af Nasafjäll och
infaller i Vindeln, halfannan mil efter det att den inkommit i Ume lappmark.
Utom Nasafjäll finnas i mellersta och västra delen af Pite lappmark flera
höga bergstoppar. Nära byn Arjepluog vid östra stranden af Uddjaur reser
sig fjället Galtispuouda, från hvars 800 meter höga platå, där midnattssolen
lär kunna ses någon tid, man har den mest hänförande utsikt öfver otaliga
sjöar och strömmar, mörka skogar och blånande högfjäll, bort mot Kölen
och Sulitälmas hvita hjässa. Vid spetsen af Hornavan nära Löfmokks forna
kapell, där den bekante missionären och botanisten Lars Levi Laestadius föddes
år 1800, ligger det 1,122 meter höga fjället Päljekaise, som erbjuder en
härlig utsikt nedåt de stora sjöarnas omgifning och upp mot en rad af fjäll
längre norrut. Ännu mera storslagen och hänförande är utsikten från det på
riksgränsen belägna Nasafjäll, som, såsom redan nämnts, är bekant för sina
silfvergrufvor med silfverhaltig blyglans. Åren 1635–1648 rådde här en
liflig verksamhet, och ända till 400 personer voro då sysselsatta vid verken.
Grufrörelsen led dock en svår stöt under Karl X:s krig med Danmark, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>