Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
812:5
Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
Vid svagt lutande, skogbevuxen mark kan denna avrinning beräknas till 100—200 1
per s och km2, vid brant, öppen och föga genomsläpplig mark till 300—500 1 per s
och km2.
Vissa uppgifter angående avrinningens storlek i olika delar av Sverige kunna
erhållas ur SMHI:s meddelande, bd 7, nr 10 [7], Se även kap. 841. Hydrologi.
Trummans erforderliga genomloppsarea A (m2) beräknas ur formeln
4=1. N’q
3 v • 1000
där v är vattenhastigheten (m/s) vid maximal vattenavrinning genom trumman
(3/4 av trummans area).
Vattenhastigheten i en trumma beror på trummans lutning och avloppets fall.
Vid 10 %0 lutning på trumman — minst denna lutning erfordras för att trumman
skall kunna anses självrensande — och gott fall på avloppet beräknas
vattenhastigheten till högst 1 m/s.
Sedan erforderlig genomloppsarea av trumman beräknats, fastställes dess höjd
och bredd, vid rörtrummor dess diameter. Härvid måste hänsyn även tagas till de
faktorer, som bestämma trummans höjdläge (se :814).
: 813 Trummas planläge
Trummas längdsträckning bör helst vara vinkelrät mot vägens längdriktning.
Man bör vidare sträva efter att i största möjliga utsträckning förlägga trumma
på fast botten även om befintliga till- och avloppsdiken måste grävas om. Är grunden
dålig och trumman ej kan flyttas till fast botten, förstärkes grunden genom
plankbädd, rustbädd eller pålning, såvida ej urgrävning och återfvllning med
bärkraftigt material är att föredraga.
: 814 Trummas höjdläge
Trumma skall enligt 7 kap. vattenlagen [8] förläggas på sådant djup, att
torrläggning till 1,2 m djup möjliggöres för mark, som vid trummans läggning är att
hänföra till åker eller äng. Vid beräkning av trumbottens höjdläge måste beaktas
att nödigt fall erhålles i diken och rörledningar från de längst bort belägna områden,
som kunna komma att torrläggas, och att rörledning bör utmynna 15 cm över
medelvattenytan i trummas tilloppsdike.
Minsta bottenlutningen bör i öppna åkerdiken vara 0,5 %0, samt i större och mindre
rörledningar 1,5 respektive 2 %0.
Vid skogsmark bör trumma enligt praxis förläggas så, att trumbotten kommer att
ligga cirka 0,9 m under skogsmarkens lägsta nivå inom trummans
nederbördsområde.
Är den mark, som kan bli föremål för torrläggning, av mindre värde, kan det komma
ifråga att, i stället för att utföra dyra trumarbeten, överenskommelse träffas med
markägaren om ersättning för det intrång han lider genom att marken icke kan
torrläggas.
När trumma lägges på det djup, som erfordras för torrläggning av ovanför liggande
mark, och svårigheter därvid uppstå att ordna tillfredsställande avlopp från trumman,
är det mången gång lämpligt att öka trummans fria höjd, så att största
förekommande vattenmängd kan rinna fram genom den del av trumöppningen, som är
belägen ovanför bottnen av det dike, som erfordras för vägens dränering och
avvattning.
Vid icke torrlagd mark kan mindre kostsam trumma understundom läggas grundare
och sänkning av trumman företagas när torrläggning längre fram blir aktuell.
Råder tvekan om trummas höjdläge och storlek, bör lantbruksingenjören i länet
rådfrågas. Från denna böra även uppgifter inhämtas angående eventuellt planerade
torrläggningsföretag inom av vägen berörda områden.
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
