Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Det förlorade paradiset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har också i allmänhet ogillats av kritiken. Hela Miltons världsbild i
poemet är givetvis endast en poetisk konvention — i den mån han
själv hyllade den kopernikanska bilden; men denna brygga
kommer på ett annat plan, blir så att säga en omöjlighet i andra potens,
som ohjälpligt bryter av mot det övriga. Likväl drevs Milton av
sina egna poetiska premisser till att konstruera den, ett värv som
han fullföljde med sin vanliga orädda logik och med samma
bristfälliga sinne för det otillåtligt groteska, som på andra ställen kom
honom att konstruera Dårarnas Paradis (III, 444 ff.), gjuta
kanonerna i Empyréen (VI, 470—520) och fördjupa sig i utredningar
angående änglarnas matsmältning (V, 405-442). Man får inte här
stor hjälp av en allegorisk tolkning, ty dels strider detta mot
Miltons hela framställningssätt, dels är det klart, att om man
börjar tolka allegoriskt på ett ställe, kan man göra det på flera, och
hela poemet löses då upp i intet som en brusten såpbubbla. Denna
brygga står därför kvar som en missprydande hjälpkonstruktion i
Miltons för övrigt klara och eleganta världsbyggnad, framtvingad
på ett ställe där poemets givna förutsättningar lett till en konkret
orimlighet, som på ett eller annat sätt måste forceras.
Går man från poemets världsbild över till dramat som utspelas
inom denna ram och till detsammas bedömande från litterär
synpunkt, faller det därvid snart i ögonen, att svårigheter av
liknande art, som dem astronomin bjöd, även mött Milton
beträffande poemets handling. I det förra fallet stodo två system mot
varandra, bibelns världsbild och den kopernikanska; att välja
mellan dem kunde falla sig svårt nog för Milton, men konflikten måste
i varje fall lösas genom ett enkelt val; något försök till förmedling
och hopsmältning var där inte tänkbart. I det senare fallet
kollidera också två motstridiga ting, och av dem kunde från Miltons
synpunkt intetdera elimineras eller undanskjutas: å ena sidan
händelseförloppet i Genesis, givet en gång för alla och orubbligt sant;
å andra sidan Miltons och hans tids gudsbegrepp, som skulle
tjänstgöra som detta händelseförlopps primus motor. Dessa två
föga samhöriga element måste i poemet bringas att harmoniera
med varandra. Moseböckernas gud är en primitiv världsålders
robuste och föga resonerande gud, och han och de naiva och
storslagna historier, i vilka han figurerar, stämma givetvis väl
jie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
