Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Bolsjevikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sor Karlgrens bok, som i den mån en med Ryssland obekant läsare
förmår döma inte endast är den hittills bästa på vårt språk — det
behövde kanske inte i och för sig innebära så mycket — utan som
också verkligen är god och förtjänstfull, absolut sett. Professor
Karlgren hör givetvis till de politiskt kompetenta resenärerna i
Ryssland, och något hinder a priori att bedöma landets politiska
företeelser rättvist kan för hans vidkommande knappt sägas ha
existerat; ty ehuru han återvänt därifrån fylld av motvilja mot
bolsjevikerna och med stark misstro till deras praktiska förmåga,
var han vid sin utresa, enligt vad han meddelar, snarast böjd för att
skatta dem och deras duglighet ganska högt. Han har alltså inte
rest i Ryssland för att samla material till bestyrkande av en redan
färdig övertygelse, vilket förlänar hans underkännande
totalomdöme om bolsjevismens praktik en så mycket starkare prägel av
vederhäftighet. Dessutom har vetenskapsmannens allmänna
inställning gentemot det empiriska materialet verkat återhållande
på omdömen och framställningssätt: direkta känsloutbrott
förekomma knappast och äro i varje fall mycket dämpade; fakta få i
största utsträckning tala för sig själva, fakta som ofta härstamma
från bolsjevismens egna publikationer; och genom att tonen även
inför de mest flagranta exempel på förkommenhet och förvildning
bibehålles kallt saklig eller behärskat ironisk och författaren
sålunda tilltror läsaren att kunna på egen hand prestera den mera
känslobetonade kommentaren, blir intrycket av denna analys
långt starkare än vad fallet plägar vara beträffande sådana
publikationer, där författarna själva lyfta händerna mot himlen i
onyanserad fasa och indignation. Att läsa någon framställning av
bolsjevikerna, där starka ord i större utsträckning användas för att
karakterisera dem efter förtjänst bidrager närmast till att på grund av en
allmän psykologisk lag stämma läsaren vänligt mot dem; man
lockas då förr eller senare till den reflexionen, att Hin Onde inte
är så ful som han målas, eller till att med skalden välvilligt besinna
att ”något är skönt ock hos en lus”. Vid läsningen av denna bok
förledes man inte till sådana perversa känslor: reaktionen inför det
ohyggliga förblir i detta fall naturlig och oförfalskad.
Behandlingen av ämnet är så omfattande och allsidig som gärna
möjligt, i det professor Karlgren mer eller mindre utförligt be-
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
