Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Mysterier ur verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
presenterar dem alla lika opartiskt. Den enklaste klassen är den
där det endast rör sig om osannolikhet. Dit hör t.ex. problemet,
vad en viss spansk sjöfarande vid namn Maldonado våren 1588
tagit sig för i de arktiska regionerna norr om Amerika. I en
reseberättelse, som 1812 framdrogs ur sin bortglömdhet bland
andra gamla manuskriptluntor i biblioteket i Milano, berättar han
enkelt och rättframt att han det året rundat Amerika, upp längs
Labrador och ned genom Behrings sund, med andra ord gjort den
nordvästpassage som därefter ett par århundradens arktiska hjältar
fåfängt brottats med och som först Amundsen gick i land med
1903 efter tre års kamp med isarna. Gott och väl, säger det
kritiska förnuftet: denne Maldonado har åstadkommit en
skepparhistoria rätt och slätt, han som så många andra. Men det kuriösa är
att den route han uppger, med latituder och longituder, på de
allra flesta punkter noggrant stämmer med verkligheten: hur har
han kunnat ljuga så korrekt beträffande en mängd okända
farvattens breddgrader och väderstreck? Gould, som prickat ut hans väg
på en modern karta, drar sig för att avfärda honom som en
lögnare, samtidigt som han erkänner det ytterst äventyrliga i att
taga hans bedrift för god. Här stå alltså två osannolikheter mot
varandra, omöjliga att försona.
Ett trappsteg högre på mysteriernas skala stå sådana fall, där
man har att göra inte bara med osannolikheter utan också med
något okänt kausalsammanhang; dit hör t.ex. vad Gould berättar
om några fall av lyckat guldmakeri. Van Helmont, ansedd som sitt
århundrades största kemist, gjorde enligt egen detaljerad uppgift
guld av kvicksilver år 1618 och celebrerade tilldragelsen genom
att ge sin nyfödde son namnet Mercurius. Johan Friedrich
Helvetius, livläkare hos prinsen av Oranien, skildrar ingående hur han i
början av år 1667 gjorde guld av bly, en händelse som ej
oväsentligt bestyrkes i ett brev av ett så gott vittne som Spinoza. Och
Robert Boyle, den moderna kemins grundläggare, berättar hur
han (c:a år 1678) förvandlade rent guld till någonting närmast likt
silver och blyoxid. Dessa tre herrars bedrifter kunna emellertid
inte göras om och kunde inte ens upprepas av dem själva, emedan
reaktionen i alla tre fallen framkallades av ett hemlighetsfullt
pulver, på den tiden kallat de vises sten, som de var för sig fått till
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
