Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Mysterier ur verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lantgrevliga residenset och där instängt inom sigill och lås och
reglar, ogenerat roterade i cirka två månader, med exakt
bibehållen hastighet vid denna tids slut, därom kan inte något tvivel råda.
Och den närgångne holländske professorn, ’s Gravesande från
Leyden, gav efter sin inspektion i ett brev till sin vän Isaac
Newton, vari han beskriver fenomenet, uttryck åt sin fullkomliga
visshet om att ingenting utanför hjulet på minsta sätt bidrog till
dess rörelse. Där står man alltså, med Orffyreus och hans hjul.
Hade han verkligen hittat något kryphål i själva den solida
elementarfysiken? Eller var han på något outrannsakligt sätt en
humbug? I sista fallet får man åtminstone bestå honom det
erkännandet, att han var en ovanligt skicklig sådan.
Detta är endast en liten axplockning ur Goulds två intressanta
volymer. Han serverar ett gott förråd av andra lika egendomliga
fakta. Hur bar den franske matematikern Fermat sig åt för att så
gott som på stående fot upplösa ett tolvsiffrigt tal i sina båda enda,
sexsiffriga faktorer? Var ha de Patagoniska giganterna blivit av,
som många resenärer på 1600- och 1700-talen sammanträffade
med? Och vad var det för ett obekant väsen, som efter ett snöfall i
Devonshire i England natten till den 8 februari 1855 lämnade
efter sig sina hovformade fotspår — spår som alltid voro placerade
exakt bakom varandra, som alltid uppvisade exakt samma avstånd
sinsemellan och stundom gingo över hustak och tvärs genom
halmstackar? Man lägger ifrån sig volymerna med ett skäligen nött
Hamlet-citat på läpparna, kanske också med en ökad känsla av
tillvarons allmänna outgrundlighet. Den blir strängt taget inte
sämre för det.
(1930)
224
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>