Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Kina i sin frid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kerna avgå med segern. Det finns i legend och historia ett antal
ryktbara väpnade uppträden inomhus av klassisk art och storhet:
gästabudsbråket mellan kentauer och lapither; Odysseus’
uppgörelse med friarna; det slutliga handgemänget inne i Salomos
tempel vid Jerusalems förstörelse; Belisarius och de Gröna i
hippodromen i Konstantinopel under Nikaupproret. Ingenting gör likväl
ett fullt så sagolikt intryck som dessa eunucker och professorer i
rasande tumult i innandömena av ett rymligt palats, stormande
mot varandra med svärd och härskri, kraschande samman i
trappor och tronsalar, plötsligt frambrytande i varandras flank och
rygg ur allsköns strategiska försåt — allt under det att kejsaren, kan
man förmoda, sitter lugnt kåserande i sin ombonade
damavdelning, föga störd av det avlägsna bullret, och lakejer skynda fram
med kejserliga tebrickor längs en och annan för ögonblicket ledig
korridor.
När man kommit så långt som till dylika scener, har inte
Handynastien långt kvar. Vid dess slutliga bortsopande faller riket
sönder i tre stater, som genast återupptaga de gamla affärerna från
”de stridande staternas” tid, och därmed når denna volym
kinesisk historia sitt slut. Kanske kan man hoppas att i en senare volym
finna rätt på något skede där Kina gått in i sin verkliga sömn; men
så långt denna volym räcker, måste man säga att tillståndet tett sig
minst lika vaket som i den nyvaknade nutiden.
(1932)
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
