Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Ett välgjort idrottsspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
+
jag fullt förstod vad jag läste.
De talrika idrottsspråken ha sin särskilda tjusning. När det vill
sig illa, kunna några av de mera utvecklade bland dessa — såsom
fotbolls- och boxningsspråken — te sig hemska nog, fulla av
hjärtslitande försök att överflytta anglosaxiska slanguttryck till svenska
i hopp att därmed också få med någon sorts livfull humor eller
andra värdefulla stilistiska egenskaper — samtliga tyvärr sorgligt
motspänstiga vid dylik tvångsöverflyttning. Numera kan man
likväl oftare än förr stöta på till och med fotbollsreferat som äro
förtjänstfulla, skrivna med just det uppbåd av specialtermer som
behövs och avfattade i en stil där spelets dramatik, komik och
bravur förträffligt återspeglas utan störande spirituellt oljud från
referentens sida.
Men vårt bästa idrottsspråk förefaller mig brottningsspråket
vara. Jag vet ingenting om brottning, har aldrig sett en
brottningstävling och aldrig studerat ämnets litteratur; men jag läser ofta
och med nöje referat av större tilldragelser på området, trots att de
tekniska finesserna på grund av min okunnighet gå mig förbi. Från
början gör det ett gynnsamt intryck att de agerande personerna
rättframt nämnas vid sina namn och inte utstyras med idiotiska
smeknamn, vilket däremot synes vara en hederssak inom vissa
andra idrotter; Westergren och Ivar Johansson och Cadier och de
andra brottarberömdheterna figurera alltid i referaten i osmyckat
tillstånd, trots de nackdelar detta kan medföra för
referenthumorn. Kanske beror detta på att de äro starka män, som kunde
tänkas bli misslynta inför namnförbättringar; kanske också på en
allmän högre språknivå inom detta område.
Någon gång när jag får tid skall jag försöka ta reda på hur
brottningsspråkets termer uppkommit — om de äro resultatet av
en fortskridande process eller om de konstruerats av någon
bestämd lagstiftande auktoritet på området. I varje fall äro de bra
gjorda och se tilltalande ut, även när man inte vet något närmare
om deras betydelse. Någon brottningsexpert borde kunna skriva
en redogörelse för denna terminologi och därigenom hjälpa
stackars oinvigda att förstå en smula mera av referatens
komprimerade specialprosa. Hur kan ett så märkligt och poetiskt uttryck som
”flygande mara” ha uppkommit? Heter en annan term smedje-
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
