Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Ett välgjort idrottsspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett välgjort idrottsspråk
Det skulle vara ett allt utom föraktligt lärdomsprov att läsa
igenom en större modern tidning från början till slut och därvid
förstå allt det lästa. Sin egenskap av mer eller mindre adekvat
kulturspegel ådagalägger en tidning inte endast genom sitt
mångskiftande innehåll utan också genom det stora antal fackspråk och
sinnrika terminologier som inom densamma komma till
användning. De läsare äro säkert få som behärska alla dessa fackspråk; de
flesta torde nöja sig med att nödtorftigt förstå ett par och att
grundligt förstå ett enda, det som rör deras egen specialitet. Den
idealiske tidningsläsaren (en i hög grad hypotetisk figur) skulle
vara tvungen att förse sig med en god uppsättning lexikaliska
hjälpmedel för att inte hastigt finna sig borttappad bland
hemlighetsfulla specialuttryck rörande damdräkter, matrecept, konst,
idrott, litteratur, motorfordon, musik, valutaproblem och annat
liknande.
Otvivelaktigt är det någonting ytterst sällsynt att se en person
studera sin tidning med tillhjälp av ordböcker, och därav kan en
slutsats dragas. Antingen läsa människor i allmänhet endast sin
egen specialitet — jämte det allmänmänskliga och språkligt
neutrala material som förefinnes i form av varjehandanotiser,
förlovningar, dagssensationer och politik —, eller också nöja de sig, om
de sträcka sin läsning längre, med att läsa utan att tillfullo förstå.
Detta sistnämnda är kanske det vanligaste; själv hör jag som
tidningsläsare till denna kategori. Jag pinas inte nämnvärt av det
jag inte förstår och vidtar inga energiska åtgärder för att främja
mitt begripande; tvärtom erhåller t.ex. ett modekåseri eller en
beskrivning av en måleriutställning ofta en särskilt tilldragande
karaktär på grund av sina upphöjda termer och mystiska
vändningar, en karaktär som kanske i viss mån skulle förflyktigas om
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
