Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Om dubbeltelegrafering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
kondensatorsbeläggningarne förbundna med hvar sin batteripol. Låt dessa utslag vara U och
’ ü U
Uv Ur eqvationen U=ir och Ut = i, r, erhåller man t’ = — och i. =—Ur eqvatio-
r r,
nerna V—E — iB och U.=E — i,B erhåller man derefter B = ~ 1 och E—U’’~U’ ’
t, — i i, — i
Såsom man finner, beror likväl riktigheten af de här erhållna värdena på B och E af
riktigheten af det antagandet, att E (d. v. s. den vid batteriets slutniug effektiva, genom
polarisation förminskade, elektromotoriska kraften) har samma värde i de båda grundeqvationer,
i hvilka det ingår, hvilket åter förutsätter, att polarisationen inom batteriet är vid båda
batterislutningarne densamma.
§ 87. Yi torde nu kunna öfvergå till afslutandet af framställningen af den
Stearnska dubbeltelegraferingsmetoden. Liniens laddningsström, hvilken på
afsändningsstationen passerar linielindningarne (se fig. 142), har sin motsvarighet
i kondensatorns laddningsström, hvilken passerar kompensationslindningarne på
samma station. Likaledes bar urladdningsströmmen från linien sin
motsvarighet uti urladdnijigsströmmen från kondensatorn. Sålunda synes det vara
möjligt att kompensera äfven laddnings- och urladdningsströmmarne. För sådant
ändamål bör kondensatorns laddningskapacitet göras lika med liniens.
Kondensatorn bör alltså hafva åtminstone lika stor kapacitet som linien och skulle,
ungefär likasom en reostat, vara inrättad med underafdelningar så, att en större
eller mindre del af densamma kunde, efter behof, användas. Det afsedda
ändamålet, att efter behof kunna öka och minska laddningen uti kondensatorn, kan
emellertid uppnås äfven derigepom, att kondensatorns föreningspunkter med
kompensationsledningen tagas närmare intill eller längre ifrån hvardera
batteripolen. Ju större del af kompensationsledningens motstånd faller emellan dessa
båda punkter, desto större laddning kommer nemligen kondensatorn att upptaga.
Urladdningen från kondensatorn kan ega rum dels genom
kompensationslind-ningen, dels genom motståndet x- och delar sig urladdningsströmmen mellan
dessa ledningar i omvändt förhållande till deras motstånd.
Urladdningsströmmen från linien kan ock taga sin väg genom två särskilda ledningar till
jorden, nemligen genom linielindningen såväl på afsändnings- som på
mottagningsstationen.
Vi komma slutligen till en annan olikhet i förhållandena, hvilken äfven bör,
om möjligt, kompenseras. Kondensatorn hinner både upptaga och afgifva sin
laddning på kortare tid än linietråden, ehuru bådaderas laddning kan vara
qvantitativt lika stor. En kompensering åt detta håll kan beredas derigenom, att en
eller flera elektromagneter insättas i deii från kompensationsledningen utgrenade
ledningen till kondensatorn. Strömmen förmår nemligen ej röra sig så fort
uti elektromagnetlindningar som uti andra ledningar. En ännu större likhet
uti förhållandena skulle kunna beredas derigenom, att i stället för en
kondensator användas flera, den ena vidtagande der den andra slutar (på motståndet
x) med en elektromagnet insatt uti hvarje ledning emellan
kompensationsledningen och ena kondensatorsbeläggningen. En i alla afseenden fullständig
kompensering torde emellertid ej kunna åvägabringas. Äfven om det vore möjligt
att åvägabringa densamma så, att den vid ett tillfälle vore fullt exakt, kunde
densamma dock, i fråga om landlinier, snart komma att upphäfvas, till följd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
