- Project Runeberg -  Lärobok i telegrafi /
473

(1878) [MARC] Author: Carl Alfred Nyström - Tema: Telecom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Fyrdubbel och mångdubbel telegrafering; fono-telegrafi; telefoni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•473

ström af sådan riktning, att hvardera ankarpolen blir liknämnigt magnetisk
med motstående magnetpol, repelleras ankaret. Härigenom kommer häfstången
i städläget. Magnetens styrka modereras medelst ett flyttbart jernstycke
likasom på Hughe’s apparat.

Hvar och en af de fyra skrifapparaterna är till sina elektromagnetiska delar
på enahanda sätt anordnad. Dessa apparater upptaga äfvea utgående
telegrafering. Skriften erhålles i vinkelrät riktning mot pappersrimsans längdlinie
(fig. 284). På hvarje rad erhålles då endast en bokstaf, hvarigenom afläsningen
underlättas. För hvarje rad är utrymmet så stort, att till och med fyra streck
kunna på densamma upptagas. Utom de vanliga kombinationerna af streck och
prickar är man här i tillfälle att anordna nya, i hvilka platsen i raden äfven
ingår såsom bestämmande element. Nedtryckes t. ex. den första svarta
tangenten (från venster), erhålles en prick i början af raden, hvilken, såsom
vanligt, betecknar bokstafven e. Nedtryckes svarta tangenten M 2, erhålles en
prick på andra platsen i raden;
och har denna tagits att
utmärka skiljetecknet punkt. En
prick på tredje platsen i raden
betecknar noten g\ och en
prick på fjerde platsen
utmärker apostrof eller noten h.

Anordningarne för
synkronismens ernående och
bibehållande förbigås.

§ 154. Fonotelegrafien
utgör ett helt och hållet nytt
uppslag inom telegraftekniken,
grundadt på både läran om
elektriciteten och läran om
ljudet, Ur denna sistnämnda lära (akustiken) vilja vi emellertid anföra endast
några få satser.

Ljud uppkommer, när en elastisk kropp försättes i vibration. För att ett
ljud skall förnimmas, erfordras ej endast ett hörselorgan, som förmår uppfatta
detsamma, utan ock närvaron af ett ämne, som genom den ursprungligen i
vibration försatta kroppen sjelft kommer i en vibrerande rörelse, som fortplantas
från den i fråga varande kroppen till hörselorganet. Yanligen utgöres detta
ämne af luften; men det kan ock vara hvilken annan gasformig, flytande eller
fast elastisk kropp som helst. Rörelsen fortplantas, icke genom partiklarnes
förflyttning inom det fortplantande ämnet från den ursprungligen vibrerande
kroppen, utan på samma sätt som en våg rör sig och ger upphof åt nya vågor
i riktning från den första vågens utgångspunkt. Lägger man en spån på vattnet
och släpper ned t. ex. en sten i dess närhet, finner man, att vågrörelsen sprider
sig i allt större horisontala kretsar, och att spånen ej aflägsnar sig från dessa
kretsars gemensamma medelpunkt. De särskilda vattenpartiklar, hvilka bilda

Fig. 284.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:20:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cantele/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free