Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta skrifter af Anders Chydenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste bada sig i viner och gå vimmerkantiga till sitt qvarter; på
det de helldre måtte somna in full klädde, än under sömnlöshet
nödgas emottaga ett oroadt samvets oblyga läxor.
Emot förmodan dröjde jag nog länge på denna ort, men
hade den fågnad, att som oftast få tidningar från hemorten huru
mine vänner der mådde. Ingen vecka gick förbi att jag icke
blef hjerteligen helsad nu ifrån den ene, nu åter ifrån en annan,
med påminnelser att ej öfvergifva min hjord. Fåren hörde ej så
ofta nämnas mitt namn att de icke skriade efter mig, och det
var rörande när det berättades huru kärt de under min borttovaro
höllo sig till min kära herdinna fast hon icke ens kunde gå i
vall med dem. Min kärlek upplifvades af sådant ganska ofta till
dem, så att jag med otålighet räknade de dagar jag måste vara
skiljd ifrån min hjord och längtade att slippa hem. Men det
syntes omöjeligt förrän jag slutat mitt värf, tills en besynnerlig
omständighet gaf mig anledning dertill.
Under förvaltningen af mitt herda embete hade jag med
flit tillvant mig att tala hvad hjertat tänkte och ansåg för den
svartaste fläck att dölja en oskyldig sanning. Men här blef jag
varse att mången trodde allt hvad andra sade och teg med det
som ej behagade androm. Fördomars herravälde har allt ifrån
barndomen i mina ögon varit det förhatligaste, men verlden
regeras dock af ingenting mera. Egennyttan har i alla tider velat
gjöra sig förträfligt gagn af sådan villfarelse; men större delen
begripa det icke fastän det sker på deras bekostnad. Jag kastade
derföre upp i åtskilliga ämnen, dem ingen på en tid vågat röra
vid, en och annan fråga, för att forska ut sanningen. Men det
blef olideligt och satte hvar man i harnesk emot mig. Blotta
granskningar af sådant ansågs för brott. Man vred först några
gångor på hufvudet åt mig och hotade. Men då det ej kunde
uträtta något, förklarade man uppenbar fiendskap mot mig, men
det gjorde ej mera, än hvad jag sjelf önskade, nemligen att jag
fick lof att resa hem; ty den Allsmägtiges hand bevarade mig.
Afunden sprutade då sin galla efter mig och ondskan afmålade
mig med svartaste färgor; luttra osanningar diktades af somliga,
troddes lydigt och utspriddes af andra, och om någon vågade
tvifla derpå, eller forska efter skäl, ansågs han lika brottslig som
jag. Den som alltså ville undvika faran hade ej flere än tvänne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
