Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholmsflickor. Uppsalavår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Giftas» läste jag med den spänning det halvt förbjudna alltid
inger, och med ett slags fasa inför den nakna sanning den
diktade om. Tiderna förändras! Helt nyligen berättade mig
en litterär dam, att hennes nyss uppvuxna dotter läst »Giftas»,
och på moderns fråga: »Nå, vad tyckte du om den?» svarade
hon med ett förtjust leende: »Jo, vet du mamma, det tycker
jag var en riktigt söt liten bok!»
Heines »Buch der Lieder» kunde man ju så gott som
utantill, liksom J. P. Jacobsens och Björnsons lyrik. Ett och
annat av Goethes lyrik hade man »insupit med
modersmjölken». Men Faust läste jag först långt senare, och då
med mycket blandade känslor, när det inte gäller de rent
lyriska momenten. Dock erkänner jag villigt, att jag säkert
inte förstår den ännu i dag. Däremot ha Björnstjerne
Björnsons korta dikter så vuxit in i mitt medvetande, att de ännu
i sena år verka lika outrotligt strålande och nya, då däremot
hans prosa – både drama och berättelser – sakta börja
sjunka undan i glömska. Ibsen har alltid skrämt mig. Kanske
beror det också på, att man i vårt hem gick runt om hans
namn som katten kring het gröt. Min mor blev »Fyr og
Flamme» så snart han nämndes. Hans intellektuella köld
isade henne, och hon hade mycket starka ord för sin
antipati. Alltså läste jag honom i smyg och försökte bilda mig
en egen mening. Det ledsamma var, att ingen av mina
ungdomsvänner hade minsta litterära intresse, undantagande
Gunnar Wennerberg junior. Man hörde endast den äldre
generationens åsikter, och det blev i längden ensidigt och
hämmande.
Det finns så många, som anse det som ett uteslutande
oskattbart privilegium, att redan som barn få en massa kultur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
