Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRHÅLLANDE TILL OFFENTLIGA RÅDGIFVARE OCH ENSKILDA VÄNNER. 49
I mycket led kung Carl skeppsbrott både som regent och
människa, men mannatypen förblef densamma, och som en
man bar han lifvets vedervärdigheter, då dessa på fullt allvar
mötte honom.
Då man talar om kung Carls »vänner», måste man taga
detta ord i dess egentliga betydelse, ej såsom liktydigt med
»konungagunstlingar». Det senare betecknar ju i dagligt tal
dem, som begagna sig af sin konungs förtroende för att svinga
sig upp eller främja egna åsigter och intressen. Sådana »vänner»
funnos naturligtvis äfven i kung Carls närhet, men det är långt
ifrån säkert, knappast troligt, att han för dem oförbehållsamt
öppnade sitt inre.
Mer än en gång kan man få höra framdragas såsom
ofördelaktigt för kung Carl, att till och med några af Sverges
främste statsmän under hans tid ej skulle hafva känt sig
sympatiskt berörda af hans personlighet. Om så värkligen
varit förhållandet, förefaller det dock ej så oförklarligt, i fall
man det ringaste känner kung Carls lynne. Han, som satte
sig så öfver alla former, att han endast därmed stötte många
för hufvudet, i synnerhet då han ibland bröt mot den officiella
etikettens stränga lagar och kanske mer än en gång för en
nästan pojkaktig förlöpning möttes af sin statsministers
ogillande — han kunde säkerligen aldrig ens i privatkretsen i
deras närvaro fullt afskaka en viss känsla af tvång, orsakad
af den ställning, han såsom »regerande konstitutionell konung»
intog till ministrar och statsråd.
Dessa kommo således med all säkerhet ej att så lära
känna honom, att hans personlighets bästa och varmaste sidor
kunde liksom öfverskyla den stundom framstickande
nonchalansen.
I de stora besluten är en konung sällan fri, han kan välja
det rätta eller hindras att göra detta af både politiska och
ekonomiska skäl, och statsmännen, som i honom se den
offentlige mannen, kunna ej häraf bilda sig ett säkert omdöme om
hans personlighet; hans privathandlingar däremot bero af hans
fria vilja, och därför är det också privatvännerna, som
förnämligast lära känna honom.
Detta bestyrkes af ett yttrande, fäldt af en af vårt lands
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0057.html