KUNG CARLS OMDÖME OM MÄNNISKOR. 55 Men att företrädesvis tro andra om godt — tet är i alla händelser en af de öfverdrifter i karaktären, som minst böra utsättas för klander. Egendomligt nog kan det dock stundom tyckas, som om människor i allmänhet hällre såge en eller annan individ nedsvärtad än framstäld i möjligast milda dager, hvilket dock naturligen kan låta sanningen stå klar fram. För vår del bekänna vi öppet, att vi finna en Carl XV:s hjärtliga blick på sina medmänniskor vida mer värd att skattas än skärpan i de dömande och fördömande andars uppfattning, hvilka uti mildhet tro sig se en svaghet. Sedan han antydt det behag, en dylik själsanalys har för honom med orden: »Att upplösa en gåta bestående af ord är svårt, men att upplösa en gåtfull karaktär är svårare», fortsätter han vidare vid teckningen af ofvannämda »porträtt»: 2Man klagar öfver att B. är inbunden; det är sant, men det är till största delen alldeles icke B:s fel. Det ligger i — — uppfostran. Barnet fick ej utveckla sina tankar i ord, i känslor, allt frö därtill — — blef förtryckt: precis som kinesernas flickor göra för att hindra sina fötter att växa, de sätta dem i järntofflor — —». Men hvad han däremot klandrar är den egoism, som ligger i ett af berörda person fäldt yttrande: »I det rätta vill jag vara ensam, har jag åter orätt, så älskar jag stort sällskap.» . Härom säger nu prins Carl: »Däri ligger sanning på samma gång som misstag. Det är bra, om man ensam kan uträtta något godt; också den som bor i höjden är man skyldig tacksägelse. Men annars bör man unna alla andra så mycket godt som möjligt och vara glad, om man kan få vara med och deltaga i det godas befrämjande. När man har orätt, skall man önska sig själf ensam och andra fjärran ifrån ens tänke- och handlingssätt, till och med om man ej har ensam felat, ty det är en glad känsla att kunna vara en annans sköld.» En annan gång yttrar han om en äldre fru, ansedd att vara något hvass: »Sjuklighet, sorger hafva bidragit till hennes besynnerliga lynne; i grunden anser jag henne god, ja, hon