- Project Runeberg -  Carl XV som enskild man, konung och konstnär /
72

(1891) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72 OMTANKE OM ANDRA. Konungen räckte mig en af sina fickcigarrer. Det var en lång schweizercigarr. I fråga om cigarrer var konungen föga nogräknad; han måste själf ha kommit att tänka på detta, ty han utropade: 2Nej, du skall få den bästa jag har Hvarpå han gick bort till ett skåp och tog fram en cigarr af den sort, han förvarade inom lås och bom, men själf fortfor han att röka sin ordinära schweizercigarr. Det var ett karaktäristiskt drag hos honom, detta, att han själf nöjde sig med så litet, medan han var kungligt gifmild mot behöfvande och mot vänner.» — — Ständigt lät han utdela förfriskningar till sitt manskap; så berättas det från kung Carls vistande med svensk-norska eskadern i Christiansand 1861 följande1: Kungen brukade ofta låta matroserna ro sig och sitt följe till någon holme, där vin, frukt och andra förfriskningar uppdukades; hans vänliga sinnelag fördrog vid dessa tillfällen ej, att roddarne skulle vara utan; gång på gång framkallades därför dessa, trakterades med punsch, cigarrer, drufvor, melonskifvor m. m., allt under det kungen själf intresserad språkade med dem och gladde sig åt deras frimodiga och raska svar. Med dylika skildringar skulle vi kunna fylla hela ark. — Man bringas härvid att tänka på det uttryck, han en gång fälde: »Att vara människa i första rummet, konung i det andra, däri sätter jag min ära». Detta yttrande var för honom ej någon teaterfras, det var den rådande grundsatsen i hela hans privatlif, och därför framträder också hos honom det mänskliga ovanligt starkt såväl i dess allra vackraste som i dess svaga sidor. Särskildt om jularne visade kung Carl denna sin omtanke för andra. Han bortgaf mycket gärna gåfvor, och när julen nalkades, var det för honom ett helt kärt studium att utfundera, hvad han bäst skulle kunna gifva en hvar af sin omgifning, hvad som riktigt skulle kunna passa och sprida glädje. Han gaf ej sina gåfvor som en monark till undersåter; han gaf dem så att säga med privatmannens känslor. Själf köpte han hvarje sak; han besökte alltid julmarknaden på 1 J. Lilliehöök: Två reseskizzer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free