110 RESA I NORGE 1856. söker främmande länder, följes han af denna hemlängtan, som mot slutet af hans lefnad skulle bli så öfverväldigande stark, att hans enda sista stora önskan var den: att dö i hemmet — i Sverge. För honom fans hvarken lycka eller glädje, utan för så vidt han lefde midt bland sitt folk, och det är märkligt, huru han i främmande land, omgifven af furstar och käjserlig prakt, dock aldrig i själ och hjärta var »borta» från det samma, liksom det ock var med innerlig fröjd, han efter hvarje utrikesresa åter satte foten på svensk mark. Att de resor han gjorde i Sverge och Norge, såsom vi ofvan antydt, skulle få en särskild betydelse för honom såväl i egenskap af regent som enskild man, är en gifven sak. Och det var just på dessa resor han kom i denna personliga beröring med själfva folket, hvarigenom han liksom med ens vann sin stora popularitet. En af sina första och mera betydande resor företog han i Norge sommaren 1856, det år han såsom vicekonung var bosatt i detta land. Han färdades härunder på alla möjliga sätt, på ångbåten »Vidar» rundt omkring södra kusten, på karriol mellan skjutsskiftena i Hardanger, till fots öfver fjällen i Sogn, genom bygder, där ingen furste satt sin fot sedan Olof den Heliges dagar; han vadade öfver fjällströmmar, intog sina måltider i säterstugor, språkade med sjöman och fjällbonde, vestländing och indtrönder och väckte den djupaste förvåning hos de då ännu mera än nu isolerade dalarnes befolkning. Ty här, där man under »fyra århundradens natt» ej skådat en konung, kunde man ej tänka sig en sådan utan i purpurmantel, med spira i hand och gullkrona på hufvudet; man fick nu se honom i regnkappa och reshatt, rökande sin cigarr, lik en ny folkkär kung Sverre vänligt och förtroligt talande med mängden, som öfver allt flockats för att se honom. »Han vann helt och hållet böndernas hjärtan, och hans ord skola gå i arf från barnbarn till barnbarn», heter det också härom från denna tid. I tyska tidskriften »Globus» från detta år förekommer en skildring från denna vicekonungens resa, skrifven af några tyska turister, som passat på tillfället att följa honom i hack