124 KUNG CARL OCH GEMENE MAN. ordnade, de voro de lefnadsregler i militäriskt hänseende, han gjälf alltid följde. Också fick han kanske mer än de allra flesta erfara sanningen af sina ord: Kåärlek är lydnadens grundtral. Hände det understundom, att han midt i natten eller strax efter middagen ofvanpå en ansträngande marsch lät slå larm, kunde visserligen en och annan officer bli litet misslynt å manskapets vägnar; men detta var dock ständigt gladt och hurtigt, ty kungen kom äfven alltid själf ut, och åsynen af honom samt ännu mera hans personliga deltagande i öfningarna var nog att hos soldaten förtaga all känsla af trötthet. »Man skall erfara», säger han i sin broschyr till den svenske infanteriofficern, »att soldaten med glädje underkastar sig yrkets mödor och försakelser, om han finner, att befälet delar dem med honom, och måste detta mana officern att i allt gifva sin trupp exempel på uthållighet och själfuppoffring.» Hvad han här ålägger sina officerare var äfven i första rummet en plikt för honom själf, den han aldrig undandrog sig. Han var mycket »mån» om sitt folk och gjorde mycket för att förbättra soldatens ställning. »Så bra kost fingo vi hvarken före eller efter hans tid», säger det äldre manskapet än i dag; »till en början skaffade han oss 6 styfver till om dagen, men det höjdes så småningom ända till 25 öre; nog gjorde han för oss, hvad han kunde, men han rådde ju inte ensam; hade han fått lof för regeringen, hade han nog gjort mycket mer!» Det är dock i synnerhet, när frågan faller på prygelstraffets afskaffande, som man hör, hvad betydelse kung Carl ägde för menige man. Kort sagdt, kung Carl var med sina soldater, ej blott i spetsen för dem; däri låg hemligheten af hans makt. En Gustaf III skulle hafva rynkat på näsan åt den förtrolighet, hvarmed kung Carl ofta bemötte sina underlydande; men denne var aldrig svag för den bourbonska etiketten och hyllade ej »l’ancien régime»; hans majestät behöfde icke upprätthållas genom stolthet, högdragenhet eller någon förnämt nedlåtande hållning; »kungligheten» led intet afbräck, då han