Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPÄNNING MELLAN BRÖDRAFOLKEN. 201
skulle då på det mest energiska sätt låtit de uppstudsige
telegraftjänstemännen veta, att »han ämnade lära norrmännen
förstå svenska». —
Historien förefaller oss ganska osannolik — dock ej med
hänsyn till den svenska ordalydelsen uti kung Carls
telegram, ty, ehuru han kunde, när han så ville, ledigt uttrycka
sig på norska, gjorde han dock sällan detta; han talade i
allmänhet svenska till norrmän. Men aldrig lade han däremot i
dagen någon benägenhet vare sig att förakta detta sitt folks
språk eller på något sätt vilja tillfoga sina norrmän någon
förödmjukelse. Tvärtom. Kung Carl hade året förut tydligt visat
sin aktning för det norska folkets »selvstændigheds- og
æresfölelse», då han den 17 maj deltog i grundlagsfästen.
Stormande jubel hade då i hela Norge höjts öfver »det sätt, hvarpå
regenten visat sitt deltagande för dagen — — — dtet var ett
moment — — — som utplånat den sista lämningen af den
tradition, enligt hvilken fästen sågs med misshag af
konungahuset och en del af brödrafolket. Kronprinsen har genom
detta drag förvärfvat sig ny fordran på nationens
tacksamhet — — —»
Vidare: några norska officerare, som genomgått
skjutskolan på Drottningholm, begärde hos chefen att få beräkna
distanserna efter norskt mått, enär deras gevär voro
skottställda efter en sådan beräkning — och genast var en
broschyrförfattare framme och påstod detta vara ett drag af »norsk
isoleringslystnadz. — Stämningen blef allt hetsigare, och det
hjälpte föga, att Ole Bull, just som striden var skarpast, kom
till Sverge och lade sourdine på de upprörda sinnena med sina
underbara toner.
På riksdagen framkom först och främst grefve
Anckarsvärds bekanta motion om en revision af föreningsfördraget.
Fast motionens befogenhet erkändes, vann den emellertid från
början ej några egentliga sympatier, framför allt därför att den
var hållen i en viss opåkallad ton af förtrytelse emot Norge.
Men inom norska stortinget inträffade kort därefter något,
som skärpte och förändrade tänkesättet i svenska riksdagen.
Ej väl hade man i Norge fått kännedom om den
Anckarsvärdska motionen, förrän nämligen inom stortinget förslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0209.html