Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2:5 ES HLEK FRAXIT.
hvlaet icke ens de ömtåliga förhandiingarna am förslages till
nytt unionstfördrag sedermera kunde förstöra. Det är båäde
möjligt och sannsciik att norska stortingets besiut om
tillkommit ant sakna kunglig sanktion, om kung Carl vid den
tiden befarnit sig vid full hälsa och vid den andlga
spänstighet, som är en följd af friska Hfskrafter-
Bland kung Carls sista stora regeringsbekymmer voro
emellertid också de, som orsakades honom i maj 1572 med
anledning af den spänning, som vid denna tud rådde mellan
norska folkrepresentationen och norska regeringen, och
hvilken gaf sig uttryck äfven i en adress från stortinget till
konungen just under en tid, då hans hälsa var som mest
vacklande. Den oro, dessa stridigheter vällade honom, var
också mer än menlig för hans då svaga hälsotllstånd.
Dä dagen för Norges stora 1600-årsfäst kom och
Haraldshögen invigdes, var han allt för sjuk att personligen kunna
infimnna sig. Hans sista offentliga hälsning till Norge var
följande telegram, som han på fästdagen sände prins Oscar,
hvilken för tillfället representerade konungen.
»— — Jag skulle med glädje önskat att kunna i dag
hafva varit i Norge och deltagit i fäderneslandets tusenårafäst.
Hindrad därifrån, anmodar jag dig om att å mina vägnar
uttala de bästa önskningar och förhoppningar om att dagens
löfte måtte gå i uppfyllelse, till lycka för Norge, för de
förenade rikena.» —
1I Norge som i Sverge gällde Carl XV:s omsorg folket i
dess helhet, och han gynnade ej häller här någon särskild
klass; han tyckte ej om byråkratvälde, och ämbetsmännen fingo
också ofta nog märka, att han ansåg dem uteslutande såsom
folkets och sina tjänare. Dessa — för så vidt det rör norska
byråkratien och en del af prästerskapet — hyste därför ej
häller några egentliga sympatier för kung Carl, och enligt en
framstående norrmans utsago bära deras yttranden ännu i dag
prägeln häraf.
Men norska folkets kärlek vann han i så mycket högre
grad; hans regeringstid har i Norge blifvit jämförd med den
lofsjungna »Merry Englands» tid; och då i september kunga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0218.html