216 KUNG CARL, FOLKUPPLYSNINGENS VÄN. dagböcker» yttrat: »Tron vill jag icke hindra hos andra, därför vill jag icke häller, att andra skola afhålla mig från att tro, hvad mig lyster — — mitt samvete är min anklagare, ej människors tal, min domare än han, som bor ofvan jorden» — att den, som så vädjar till högsta instans och som för egen del kräfver trosfrihet, ej också skulle unna den åt andra, och det af uppriktigaste hjärta? Hvad vidare folkupplysningen angår, var det ju gifvet, att en ökad allmän bildning skulle bli mera af behofvet påkallad i samma mån, som allt bredare folklager kallades upp till delaktighet i kommunens och statens angelägenheter, och kung Carls regering sträfvade också trofast att härutinnan fortsätta, hvad konung Öscar börjat. Kung Carl själf yttrade i ett af sina trontal: »Det är min ärelystnad, att en sann och lefvande bildning skall genomtränga vårt folk och sträcka sina välgärningar ned till den ringaste af dess hyddor». Han fick också lefva tillräckligt länge för att se folkupplysningen införd i en annan och ny riktning, i det sockenbibliotek, bättre folkskolor, seminarier och folkhögskolor utfyllde de luckor, som förut funnits. Att han personligen intresserade sig för dylikt, visade han t. ex. på Bäckaskog, där han om somrarna stundom brukade gå in i den nära slottet liggande folkskolan i Kiaby för att åhöra undervisningen, då han äfven roade sig åt den breda skånska dialektens sjungande: »hau, lidit i, launt i, kau» o. s. v. — Till den nordamerikanske naturforskaren du Chaillu yttrade han en gång med djupt allvar i ett samtal rörande de framsteg, Sverge och Norge gjort på bildningens område: »Den obildade måste åtminstone inhämta några kunskaper. Vi hafva en förträfflig lag: hvarje barn måste gå i skolan.» Hans personliga intresse för landtbruk är redan omtaladt. Måhända var detta ej utan sitt inflytande på inrättandet af Alnarps landtbrukslärovärk, hvarförutom äfven trenne nya lägre landtbruksskolor bildades under hans tid. Hans outtröttliga intresse vid landtbruksmöten o. d. är tillräckligt välbekant 1. 1 Sommaren 1868 omtalades t. ex. allmänt i prässen det lifliga intresse, kung Carl lade i dagen under det stora svenska landtbruksmötet i Stock-