Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 KUNG CARLS TANKAR I FÖRSVARSFRÅGAN.
För dylika felaktigheter varnar han lifligt och uttalar på
samma gång sitt förtroende till den indelta armén:
»Det finnes väl ingen svensk man till namn eller sinne,
som ej bör vörda och hafva förtroende till vårt
indelningsvärk, så djupt inrotadt hos nationen, dess bruk och vanor,
och som alltid lämnat oss höga begrepp om svenske krigare.
Främmande folkslag afundas oss denna inrättning, som i fiendens
dagar breder ett nät af ordning öfver hela landet, kvarhållande
soldaten vid hans torfva, vid hembygdens sedlighet och
näringsfång — — —.»
Särskildt om lottdragningen yttrar han sig på följande sätt:
»— — — Att denna icke hittills blifvit hos oss använd,
utgör tvifvelsutan en af de förnämsta orsakerna till
ofullkomligheten hos svenska beväringsinrättningen, som kostat landet
stora summor utan motsvarande nytta. Och hvarföre har man
ej i Sverge antagit lottningssystemet? — Man har föreställt
sig, att det ej varit förenligt med våra begrepp om
»svenskhet». Men tillägna vi oss icke mycket, som befunnits nyttigt
i andra länder? Tillämpa vi ej detta för vårt land, och blir
ieke det, som här tillämpas, därigenom »svenskt»? Eller skola
vi hafva fördomar kvar, då norrmän och danskar längesedan
insett fördelen af lottdragningens införande i sina
konskriptionssystem? OÖch skall väl en nyttig inrättning alltid hållas
tillbaka för fördomars skull? — — — Fördelen af
lottdragningens införande skulle blifva större hos oss än i de stater,
där den redan är antagen, och just på grund af
indelningsvärkets organisation skulle Sverges beväringsynglingar hafva
en lindrigare vapenplikt än i något annat land.»
Att äga en liten, väl öfvad här anser han nödvändigt för
Sverges försvar, och hans tankar gå, som sagdt, i samma
riktning, som det af honom gillade och för riksdagen framlagda
förslaget. .
Huru varmt han omfattade detta framgår ytterligare
däraf, att han till och med frångick sin princip att ej
personligen inlåta sig i tidningspolemik 1.
1 De artiklar, synliga i prässen ären 1864 och 1872, till hvilka man
påstått kung Carl vara författare, äro dock, som vi på annat ställe i vårt
arbete påpeka, skrifna af personer, som ej ens på ringaste sätt stodo i
personlig beröring med honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0264.html