322 UTLÄNDSKA TIDNINGARS TOLKNING AF KUNG CARIS FRANSKA RESA. Att detta gällde danska frägan, antogs för gifvet öfver hela Europa, liksom ock att det var Sverges konung, som egentligen skulle uppbära Skandinaviens framtid. Så uttalade sig t. ex. franska tidningen »Le Constitutionnel» med anledning af kung Carls närvaro vid den stora revyn på följande sätt: »Sverges forntid vimlar af heroiska handlingar. Dess nutid och blifvande öden, den roll, som det nödvändigt är kalladt att spela, vare sig i fråga om Skandinavien, hvars medelpunkt det är, eller på ett ännu mera omfattande sätt uti de stora europeiska frågorna, som nu för tiden göra alla folk solidariska, se där det, som i dag utgjorde föremålet för alla tankar, när Carl XV passerade framför truppernas front. Den ära, han mottagit i arf, skall han bibehålla och förstora genom att efter nutidens behof lämpa Sverges krafter och krigsmakt.» Samma tidning yttrade emellertid dagen efter kung Carls afresa: »Kungliga besök blifva stundom falskt tolkade, och man får icke låta den fördomen rota sig, att två suveräner icke skulle träffas och gifva hvarandra handslag, utan att Europa behöfver oroa sig däröfver.» . Alla försök att gifva kung Carls resa utseende af en personlig rekreationsfärd misslyckades dock. Andra franska och engelska tidningar, särskildt Morning Post af den 7 augusti 1861, påpekade de varma manifestationer, som frågan om bildandet af en tysk flotta just då framkallat i Tyskland, samt läto påskina, att besöket af Sverges konung särskildt åsyftade att taga kännedom om Frankrikes skeppsvarf och undersöka pansarskeppens förmåga. Sistnämda tidning omtalade till och med rent ut det spända förhållande, som skulle råda mellan Sverge och Tyskland på grund af det senares hotande afsikter emot Danmark, och förklarade, att konung Wilhelm af Preussen inställt sin tillämnade resa till Chalons för att undvika sammanträffandet med Carl XV. »Konung Wilhelm är den, som gifvit fart åt Tysklands ansträngning att skaffa sig flotta (för att åtkomma delar af Danmark), och vi undra ej på, om han skulle finna det mindre behagligt att i Chalons stå ansikte