CARL XV:S INTRESSE FÖR POLEN. 349 hafva mött några egentliga svårigheter; den allmänna stämningen i Europa gick i denna riktning, de flesta länders regeringar uttalade sig öppet till förmån för Polen. Någon oförsiktighet begick Sverges konung sålunda ej genom att yppa den medkänsla, han redan förut hyste för detta land. Ty han var allt för varm frihetsvän för att ej skänka ett förtryckt, för sin själfständighet kämpande folk sitt uppriktiga deltagande. Han har någonstädes i någon af sina många dagböcker yttrat angående den »sanna äran», att denna »den högsta äran tillkommer blott Gud i himlen. På jorden åter tillhör äran blott den hjältemodiga, den välgörande, den gagnande dygden — — Den tillhör en monark, som under en stormig tid fört den tunga spiran med fasthet; den tillhör ett folk, som hällre vill dö fritt än lefva i träldom.» — — Hvad är väl detta annat än ett uttryck för en af tidens tankar, de undertryckta folkens rätt? Och hvilket folk i Europa har blifvit så grymt förtrampadt, så laglöst sviket som just Polen, äfven om man medgifver, att det själft kanske till största delen är orsaken till sin olycka. Det fanns ej häller någon synbar rimlig anledning, hvarför kung Carl skulle undandraga detta folk sitt intresse, enär han, som sagdt, här vid lag endast var med i den väldiga kör af röster, som öfver hela Europa höjdes till förmån för detta lands förtviflade kamp. Europas främste ledande personligheter — Palmerston och efter Preussens opinionsyttring äfven Napoleon III — omfattade frågan med lif och värme, och i italienska representantkammaren visades lifligt deltagande för deusamma. I Sverge togs den om hand af både riksdag och präss. Redan i februari utfärdades i Stockholm en inbjudning till »allmänt möte för att besluta om lämpligaste sättet att uttrycka sympatierna för det ädla och olyckliga polska folket»; undertecknarne voro nästan de samme, som stått i spetsen för Pultavafästen, uteslutande riksdagsmän och publicister: friherrarne A. C. Raab, Stjernstedt, Staël v. Holstein, Tersmeden, vidare Björck, v. Qvanten, Sohlman, Blanche m. fl. Mötet hölls i mars på börssalen och antog på friherre Hamiltons