LAPINSKIS EXPEDTITION. 359 Och såsom sådan — och uteslutande såsom sådan — påstås han hafva sammanträffat flere gånger såväl med kung Carl som med tronföljaren. Och endast såsom sådan hyllades han äfven vid den fäst, som, med Blanche, Hierta m. fl. radikala riksdagsrepresentanter i spetsen, hölls för honom på Phæœnix och under hvilken första skålen utbragtes af bondeståndets talman i varma ordalag för kung Carl, hvars sympati för Polens sak var känd af alla. Det är redan nämdt, i huru hög grad kung Carl var emot den polska expeditionens afväpnande på Gotland. Det var också han själf, som personligen ingrep, då ämbetsmyndigheterna på denna ö vägrade de — enligt deras chefers utsago — uthungrade, sjuke och döende polackarne att landstiga. Lapinski telegraferade nämligen till polska nationalregeringens ombud, expeditionens civilkommissarie J. Demontowicz!, hvilken vid denna tid vistades i Stockholm, men för tillfället befann sig i Södertelge för att, sjuk som han var, begagna sig af baden därstädes. Detta telegram är ej utan sitt stora intresse och kan ej annat än göra ett vemodigt intryck, man må för öfrigt om den polska expeditionen tänka hvad som hälst. Öriginalet, som ligger framför oss, är dateradt Wisby d. 15/6 1863: Demontowicz, Stockholm — Seraph. Lazarettet. Landung versucht, nicht gelungen. 24 todte, viele kranke, Mangel an Wasser und Lebensmitteln zwang mich nach Klintehamn zu kommen. Autoritäten von Gottland wiedersetzen sich der Landung. In unserer Lage ist dies unmenschlich, beson- ders da ein Russischer Kreuzer jeden Augenblick kommen und Schiff und Mannschaft nehmen kann. Reklamire bei der Regierung. Antworte gleich Lapinski, Hotel Gottland, Wisby. 1 Efter den polska resningens undertryckande kvarstannade Demontowicz såsom vinhandlare i Stockholm, där han dog 1876.