Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILLNADEN MELLAN SVENSKA OCH DANSKA REGERINGENS SKANDINAVISM.
sin tur utföra en ärorik bragd i Norden, och striden skulle
stå, där den sedan ett årtusende stått: vid Dannevirkes vallar.
Och i detta lifsmål var eller rättare trodde han kung
Fredrik vara ense med sig.
Om vid dennes död detta mål i ej ringa mån miste något
af det skimmer, som hvilat däröfver, är detta mindre underligt.
Men ingalunda voro Carl XV:s och ej häller hans
regerings skandinaviska tendens och afsikter att hjälpa Danmark
därmed förändrade; både konungen och regeringen vidhöllo
efter kung Fredriks död liksom före densamma den
skandinaviska politik, de en gång omfattat: Danmark till Eidern och
Holstein bort.
Att emellertid konung Fredrik och hans regering ej gent
emot sina svenske bundsförvandter förde fullt öppet spel, ligger
klart i dagen. Konungen intog härvidlag samma vacklande
hållning som regeringen. Då Sverges kung, regering och folk
med en röst förklarat Eiderstaten såsom grundval för hvarje
skandinaviskt förbund, voro danskarne endast skenbart ense
med dem i detta; i grund och botten hyste kung Fredrik den
tysta tanken, att han ej ville lämna monarkien förminskad
efter sig; alltså tänkte han sig helstaten bevarad, en tanke,
som i själfva värket delades af många andra af Danmarks
ledande män.
Såsom bevis härför tyckes oss bland annat äfven stå den
sällsamma och under senaste tid ånyo diskuterade Blixenska
saken.
Baron Blixen-Finecke var, hvad han själf kallade sig,
»praktisk skandinav» och hade i en liten skrift, »Skandinavismen
praktisk», uppträdt för en »försonlig och legitim och ej en
splittrande och revolutionär skandinavism»: »Denne Vei er en
gjensidig Adoption af det danske og det svensk-norske
Kongehus, saaledes at den længst blomstrende Mandstamme bliver
arveberettiget til de tre Kroner».
Men han förklarade tillika såsom sin öfvertygelse, att
villkoret för en blifvande union vore, att »en klar og statsretslig
Grændse» måtte uppdragas mellan Danmarks utanför och inom
det tyska förbundet varande landsdelar, alltså ett särskiljande
från Holstein af det öfriga riket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0428.html