Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖLJDERNA AF SKRIFVELSEN DEN 13 MAJ 439
liga meningen, utan ville söka åstadkomma ett slags
förmedling mellan dessa båda begrepp, något som i danska riksdagen
föranledde skarpt klander af ministèrens politik, hvilken
betecknades såsom »uklar og uforstaaelig», hvarvid tillades, att
konseljpresidenten Halls »experimenterende, laverende og
manövrerende politik havde fört Danmark ud i et Vildnis»1.
Och när det af danska historiska forskare konstaterats,
att Monrad med hänsyn till novemberförfattningen intog samma
ståndpunkt som Hall, bestyrkes endast därigenom så mycket
kraftigare det faktum, att Danmark under tiden för sina på
Eiderstat grundade förhandlingar med Sverge kvarhållit tanken
på en förening med Holstein.
Om ej ofvan antydda »ståndpunkt» redan vore fullkomligt
klar, skulle den bli det genom Monrads yttrande i riksrådet
under debatten om november-grundlagen; denna lade, sade han
nämligen?2, »alls intet hinder i vägen för Holsteins framtida
anslutning till monarkien och förnyandet af gemensamheten
(Fælleskabet) mellan härtigdömet och de öfriga
landsdelarne» — —.
Att alla förhandlingar genom Monrads bref af den 13 maj
skulle blifva afklippta, är själfklart, liksom ock, att det äfven
var Danmarks egen regering som åstadkom detta, så mycket
mera som kung Carl i bref till kung Christian satt såsom ett
uttryckligt villkor för unionstraktatens upprättande, att
»initiativet till detta eller dylikt på en konferens eller annars (bör)
komma från Danmark; ty Sverge kan aldrig uppträda dans
le premier rang om en Slesvigs delning».
På detta svarade Monrad i samma ofvannämda bref och
i de vackraste ordalag, att Danmark icke ville taga initiativet:
»Uti historiens årsböcker skall detta initiativ slingra en
oförvissnelig krans omkring Ers Majestäts namn. Efter denna
krans skall min allernådigste herre och konung aldrig
utsträcka handen» — —.
Detta svar innebar sålunda ett afböjande af de villkor,
kung Carl uppställt för ett möjligt förbund, och därtill ett
öppet affall från den allt sedan konung Öscars tid betonade
1 Alex. Thorsöe, Kong Frederik den Syvendes Regering, del. 2, s. 551.
2 Alex. Thorsöe, Kong Frederik den Syvendes Regering, del. 2, s. 1070.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0447.html