HVAD MAN FINNER I CARL XV:S DIKTER. 557 Sådan finner man honom — såsom vi redan antydt — ock i många af hans poem, ett bevis för att dessa äro värkliga och sanna uttryck af det bästa, han bar inom sig. Och dessa poom äro därför väl värda, att man vid dem fäster uppmärksamhet. Som skald i vanlig mening intager kung Carl visserligen en mycket lägre plats, än den han äger som målare. Ty hans åt allmänheten öfverlämnade diktvärk, större som smärre, äga i rent literärt hänseende ej något betydande värde. Det finnes uti dem mycket ringa originalitet — i sina »nordiska» dikteykler t. ex. har han ej kunnat förnya redan för längesedan och med långt större poetisk flykt uttalade tankar, endast kunnat svagt efterbilda den nordiska formen. Men studerar man noggrant och utan förutfattad literär fördom kung Carls dikter, vare sig på värs eller prosa, skall man få en ej obetydlig inblick i hans egen innersta, rent personliga känslovärld. Och från denna synpunkt hafva dessa hans pennas alster en allvarlig betydelse; det är ej endast en ofta ganska täck lyrik, mera skildrande känslor i allmänhet, man skall gå att finna inom pärmarne på de små vid olika tider utgifna dikthäftena, som bära signaturen C. Det är en framstående och högt stående mans bekännelser om sitt eget inre. På samma gång finner man i kung Carls skrifter — icke minst i hans efterlämnade papper — spåren af hans vanor: hans bild frammanas, hans gestalt, hans drag, hans ansiktsuttryck, man hör klangen af hans röst, men framför allt finner man hans inre människa med all dess åtrå och passion, dess fröjd och förtviflan — detta allt framstår så lifligt, att man tycker sig vara helt förtrogen med honom, äfven om man i lifvet aldrig sett honom. I kung Carls dikter finner man sålunda en ofta djupt sorgbunden ande, som uttalar sin längtan efter renhet, efter kraft att befria själen från det slagg, hvilket han vet befläckar densamma, och därtill en varmt religiös ande, oreflekterad men innerlig i sin tillförsikt. Man finner vidare en natur, folk och hem trofast älskande man, en konstnär med öga för det, som är vackert och ädelt