656 PÅ STOCKHOLMS SLOTT. teter, samt bad om tillåtelse att på närmare håäll få betrakta dem. »Gärna», lydde svaret. Han syntes vara mycket intresserad af att visa dem och omtalade många dyrbara, af honom samlade föremåls historia — — —». Huru kung Carl visade den nordamerikanske författaren sina samlingar på Ulriksdal, är redan i det föregående berättadt. En liten interiör från den kungliga familjens lif mera i »hvardagslag» meddelas äfven af förutnämnde norrman. Vi hafva redan i korthet skildrat en kvällstund på Ulriksdal; må det därför tillåtas oss att återgifva dennes berättelse om en familjesupé på Stockholms slott. Den norske köpmannen hade blifvit inbjuden att tillbringa en afton »en famille». Af en adjutant ledsagades han till en sal i slottets »bel-étage», där den kungliga familjen, konungen, drottningen och prinsessan Lovisa, redan var tillstädes jämte några hofvet tillhörande personer. — — — »Konungen presenterade mig för drottningen, prinsessan och grefvinnan Piper. — — — Prottningen frågade mig, hvilket intryck jag fått af Stockholm, och för öfrigt föll samtalet på Norge och på Ibsens senaste arbete — — —. Under samtalet iordningställdes af några lakejer supén på två intill hvarandra ställda spelbord, som rent af försvunno i den stora salen skulle idka jordbruk och boskapsskötsel med tillhjälp endast af familjen, och då sönerna i dessa soldatfamiljer uppnått 21 år, skulle de enrolleras till krigstjänst, såvida de därtill voro dugliga. Soldaterna skulle af staten och utan lösen erhålla behöflig jord och byggnadsmaterial. Nybygget skulle ständigt vara skattefritt. Truppförbandens skyldighet skulle vara att mot infall af främmande krigsfolk försvara landet och gränsen — på samma gäng äfven familj. hus och härd — till dess Norrlands reguliera krigsstyrka hunnit uppmarschera. Reguliert artilleri skulle vara förlagdt i Norrland för att vid behof genast uppträda. Militärkolonierna skulle sålunda i tidernas längd kunnat komma att utgöra ett pålitligt uppbåd, en utpost för våra nordligaste gränser. — Denna af Carl XV så lifligt omfattade plan kom dock aldrig till utförande; den strandade emot den åsikten, att tiden för densamma icke vore lämplig och ej häller ännu inne. Ett praktiskt resultat af resan var en skogsstyrelses upprättande i Norrland.