Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 CAROLINENS MINNEN.
Vi veta icke, hvilken historien gällde, men helt visst var
det någon af svenska arméens officerare, som Kämpe gjort sig
lustig öfver.
Under det att dessa repliker växlats vid ena bordet, hade
Harald fortfarande suttit grubblande kvar vid det andra. Nu
drog han fram ur en ficka ett bref, hvilket han vecklade upp.
— Jag vill ännu en gång läsa Annas bref, sade han. Jag
kan det visserligen utantill, ty så många gånger har jag läst
igenom det; men kanske jag ändock misstagit mig. Jag hoppas,
att jag gjort det, ehuru jag vet, att jag ej gjort det. Men man
hoppas likväl alltid, hvad man gärna vill.
Vi vilja läsa öfver axeln på honom Anna Olofsdotters
bref, som gjort honom så stor vånda, den käcke soldaten.
Det hade följande lydelse:
Bäste Harald!
Dina kära bref hafva ordentligt blifvit lämnade till oss, då
vi varit i Guds hus, där, såsom du vet, vi få underrättelserna
från våra vänner, som äro med arméen ute i fält.
Du undrar nog, hvarför Emma icke svarat dig.
Käre Harald! Haf styrka och visa dig kraftig nog att
bära en djup sorg, som träffat oss alla.
Din Emma är ej mer bland de lefvande.
Sedan du dragit ut i fält, blef hon dyster och sorgsen och
talade ständigt om, att hon ville dö, emedan hon icke var mäk-
tig att bära saknaden efter sin älskade. Ständigt gick hon nere
vid stranden och suckade och en dag var hon försvunnen.
Helt visst har hon af saknad och förtviflan kastat sig i Mäla-
rens böljor.
Vi hafva förgäfves sökt hennes döda kropp för att begrafva
den. Men hon har i stället själf bäddat sin graf i vågorna bland
Ægirs döttrar. Hon dog af kärlek. Må det vara henne för-
låtet. — När jag ser aftonhimlen med alla sina stjärnor spegla
sig i vågen, tycker jag mig blicka in i Guds rike. Må min
stackars syster vara där.
Hennes hjärta har förbrunnit och hon liar vunnit sitt mål
i sin saknad efter dig, det att få dö.
Var stark, Harald ! Skulle äfven du tagas från oss och dö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
