Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 CAROLINENS MINNEN.
■ ÉÉÉ
•ÿÇïÂ?
iS’<>**&
WÊEbs$
faSK"
Månen log så mild från fastet och blickade ned på de sårade,
stympade och döde kämparne. Segern var vår, den polska
skaran hade flytt och på samma gång hade äfven all blodtörst
och allt hat flyktat.
Nu låg fältet tyst och dödt. Knappast ett ljud spordes
där. Från matta och domnade sinnen sändes böner upp till
Gud och dödens ängel sväfvade öfver heden.
Men man såg dock i
månskeneten kraftigtbyggd
gestalt irra fram öfver fäl-
tet. Här och där syntes
denna gestalt hvila och det
skedde på de ställen, hvarest
— och månen smyckade med sitt silfver den fallne hjälten.
striden tycktes ha rasat vildast och där de flesta liken lågo.
Vän och ovän famnade där hvarandra och blödde vid livar-
andras sida. Nyss förut hade de spänt bälte; men nu fann
natten dem maktlösa.
Jag stapplade efter gestalten, som tycktes lida af smärta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
