Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Canada anropar Sverige!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guvernör La Gallissioniéres, Pehr Kalms värd
vid hans besök 1 Nya Frankrike.
Canada anropar Sverige
Det ar ett anmärkningsvärt fak-
tum, att en svensk berikat canaden-
sisk historieforskning med sina ob-
servationer om livet i Nya Frankrike
for tvahundra ar sedan. Det var
Pehr Kalm, naturforskare och botani-
ker fran 1700-talet, som pa Linnés
inrådan företog en resa till Nya
Varlden fôr att studera växtlivet dar.
Men Kalm var inte enbart natur-
forskare. Han tyckte om att studera
och nedteckna seder och bruk hos de
folk han kom 1 kontakt med och
hans skrifter om sin vistelse 1 Nya
Hrankeke där han stannade tre
månader, ger oss en föreställning om
hur fransk-Canada sag ut pa 1750-
talet.
Den franske guvernören, som själv
var en mycket bildad och vetenskap-
ligt intresserad man, mottog Pehr
Kalm välvilligt och bemödade sig att
göra svenskens vistelse i Quebec så
angenäm som möjligt.
Så här beskriver Pehr Kalm bebygg-
elsen utmed St. Lawrencefloden: ‘‘Hu-
sen är byggda av sten eller trä och
vitrappade. Har och dar ser man
kyrkor, och jag har lagt marke till
att tornen alltid ar pa västra sidan
14
av kyrkan. Omkring kyrkan ligger
en liten by, bestående av prästgård,
en skola, handelsmannens hus, men
inga gårdar. Dessa ligger utmed
floden . . . Fönstren är sällan gjorda
av glas utan vanligen av fyrkantiga
pappbitar. En järnspis är den huvud-
sakliga värmekällan inomhus. Taket
är täckt med spån och sprickorna
fyllda med lera för att hålla borta
kyla, snö och vind.”
Kalm bodde ett tag i guvernörens
greve La Gallissonnières palats i
staden Quebec och blev väl und-
fägnad. I de kretsar han rörde sig
tycktes man inte lida någon brist och
han gör sig vinn om att räkna upp
vad som stod att finna på borden i
den tidens Quebec:
“Man äter tre mål om dagen ...
Frukosten är vanligen mellan sju och
åtta. Till och med guvernören är
morgontidig och tar emot redan kl. 7.
En del av männen doppar ett stycke
bröd i konjak och äter det, andra
dricker konjaken först och äter brödet
efteråt. Choklad dricks ofta och
manga av damerna dricker kaffe . .
Middagen inleds med soppa, som det
finns rätt mycket bröd i. Därefter
följer färskt kött, antingen kokt eller
stekt, tillsammans med olika slags
sallad. Den vanligaste måltidsdrycken
är rödvin blandat med vatten, men
öl förekommer också. Kvinnorna
dricker vatten och ibland vin. Som
efterrätt serveras frukt och grönsaker,
valnötter, mandlar och russin, hassel-
nötter och (om det är på sommaren)
bär, såsom jordgubbar, hallon, blåbär
eller tranbär. Ost serveras också med
efterrätten och mjölk med socker.
Kvällsvarden äter man kl. 7 och
maten är nästan densamma som vid
middagen.”
Pehr Kalms observationer sträckte
sig också till det täcka könet och
han fann kvinnorna i Quebec vackra,
väluppfostrade och dygdiga.
"Kvinnan i Quebec,” slutar Pehr
Kalm, “ar en sann fransyska bade
till uppfostran, anor och sinnelag”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
