Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallo Danmark... - ... till Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallo Danmark...
Pen ar ede faktorer. Soms hats
bidraget til Canadas voldsomme ¢ko-
nomiske udvikling efter krigen er
indvandringen. Over een million
mennesker har fundet nye muligheder
i Canada siden da — heraf omkring
320.000 fra Storbritannien, 140.000
fra de romanske lande, 132.000 fra
Tyskland og — mest overraskende —
over 100,000 fra Holland. Sammen-
lignet hermed er de 12.000 danske,
som er emigreret til Canada, ikke ret
mange.
Lige efter krigen var hovedparten
af immigranterne flygtninge fra gsteu-
ropæiske lande, men den udvikling
sluttede for omkring to ar siden. Nu
er langt de fleste mennesker som
mente, at de ville kunne fa mere
ud af deres evner i Canada end 1
Europa.
For et par ar siden gennemfgrte
man en undersggelse af hvordan det
var gaet 62.000 familier, som havde
veret her I fem år. Det viste sig,
at 24.000 familier ejede deres eget
hus, og at en tredjedel af dem havde
fået anskaffet sig en bil.
Alligevel kan man ikke sige, at man
kommer let til goderne herovre.
Efterkrigsårene var ualmindeligt gode
rent gkonomisk, og det var ikke
vanskeligt at fa udmerket lgnnet
arbejde. Nu er forholdene igen mere
normale og man ma indstille sig pa at
skulle tage fat, hvis man kommer
herover som immigrant. Især er det
meget vigtigt, at man ikke er helt
blank hvad engelsk angar.
Men har man en god uddannelse, og
kan man sproget nogenlunde, så er
her stadig masser af chancer.
Hvis De er interesseret i at under-
sége mulighederne i Deres eget til-
fælde, burde De henvende Dem til
Statens Udvandringskontor, hvor man
råder over de ngdvendige oplysninger.
12
...till Sverige
Den väldiga ekonomiska utvecklin-
gen i Canada efter andra världskriget
har åtföljts och stimulerats av ett
tillflöde av immigranter, och samman-
lagt över en miljon immigranter har
kommit till Canada från olika delar av
världen sedan krigsslutet.
De flesta immigranterna eller 318,901
har kommit från Storbritannien. På
andra plats kommer immigranter
från de romanska länderna — denna
rubrik innefattar fransmän, belgare,
schweizare och italienare — med
139,121. Sedan följer tyskar med
131,545, hollandare 102,232 och polac-
ker 58,785. Under den tid siffrorna
gäller — fran 1946 till juni i år — kom
svenskarna ratt langt ned pa listan
med 5.700 immigranter.
Under de första aren efter kriget var
majoriteten av dem som sökte sig till
Canada tvangsforflyttade eller andra
krigsflyktingar, men de utgör bara
sjutton procent av hela antalet immi-
granter sedan krigsslutet. De flesta
som har sokt sig till Canada har
kommit dit for att de ansag att
Canada erbjöd större möjligheter än
deras egna länder.
Immigranterna har naturligtvis inte
bara tillfört Canada arbetskraft; en
del har också fört med sig investerings-
kapital och tekniska kunskaper för att
skapa nya industrier. Andra har
varit vetenskapsmän och konstnärer
som har berikat Canadas kulturella
liv.
Folkräkningen 1951 visar att de
flesta immigranterna klarar sig mycket
bra i Canada. Av 62.000 familjer
som hade kommit hit efter kriget,
agde 24.000 egna hem, medan resten
hade vaningar pa i genomsnitt fyra
rum. Var tredje familj hade bil.
Framgången är naturligtvis inte
lättvunnen för immigranterna. Den
kräver hårt arbete, men lyckligtvis
för Canada är den ett mål som de
flesta immigranterna har visat sig
kunna nå.
EG Te ON OR er US ES ND ag, ee te et Tee ee eee
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
