Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stycke, som blott kan utföras af en skicklig spanslc
kock.»
En sådan kock har Orvar Odd med all sin genialitet
ej sällan , varit inom den svenska literaturen.
Emellertid har han för egen räkning på sitt
skrif-sätt tillämpat äfven den holbergska epistelformen; hans
bref till sina vänner — i synnerhet den under namn
af »Från hinsidan sundet» i bokform utgifna
brefsam-lingen — äro ofta nog små mästerstycken af lif och
åskådlighet och af ett ständigt rikt innehåll, ehuru
stilen just är hållen i konversationston. Rätt intressant
är det att gifva akt på de olika ämnen, han väljer
för brefven till dessa vänner; till L. J. Hierta
skrif-ver han sålunda om ett universitet i Stockholm; till
G. H. Mellin ett stycke historia i lekande form, till
fru Carlén ett novelettmotiv, till Braun om en Bellmans
apoteos arrangerad af Ploug på Regentsen * o. s. v.,
alt mer eller mindre syftande på dagens politiska eller
literära företeelser, och om det än i och för sig ej
är något märkligt uti, att man skrifver till sina vänner
om det, som man vet intresserar dem, får man här
dock ett lefvande intryck af, huru lifligt »den unga
tidens» män sysselsatte sig med tidens frågor, och huru
* I denna apoteos förekom följande lustiga anspelning på
svenska dåvarande förhållanden; scenen föreställer en tablå efter
Marstrands berömda tafla: Bellmans apoteos. Men snart böija alla
figurerna röra på sig, och Mollberg, Wingmark, Movitz och
mamsellerna Ulla och Lotta börja sjunga bellmanska melodier; Fredman,
som är på väg till himlen, där Anacreon väntar honom, sliter sig
lös och återvänder till sina gamla vänner; men midt i jublet
uppträder Carl Plöug i frack och glacéhandskar på scenen; ett lifligt
samtal uppstår med mycken förvirring, som ökas genom Gustaf III:s
inträde; mellan honom och Ploug uppstår nu ett långt samtal,
därvid herr Ploug, såsom svar på kungens frågor om ställningar och
förhållanden, får tillfälle att göra en liten ytterst pikant revy af de
senaste händelserna i Stockholm. »Nå, hur står det till i mitt stackars
Sverige!» spöijer bland annat den tredje Gustaf. »Åh jo,» svarar
herr Ploug, »det står sig nog godt, men det går slätt icke.» —
»Hur så?» — »Emedan man tyvärr ännu har att dras med de fyra
stånden, som Eders majestät känner bättre än jag! Två vilja ha
statsvagnen fram, men de andra två hålla igen, och så står man
naturligtvis, där man står.» — »Men kung Oskar, hvad gör då han
i så fatta omständigheter?» — »Ers majestät! Han sitter i vagnen
och — ser på.— — —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
