Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— IX —
tungomål, vittnar det, såviil genom sin karakter som
jrtiiom hela sin grammatikaliska språkbyggnad,6) om
en alltför hög ålder;’’) hvarvid det icke rönt någon
6) Så t. ex. då andra språk hafva på sin höjtl 6, vanligen
endast 4, och stundom (som t. ex. Engelskan) endast en ;
eller (som t. ex. Hebræiskan) ingen egentlig kasus, så
upptog redan Vhaöl, i sin Finska Grammatika, språkets kasus
till icke mindre än 14 i Singularis ocli 13 i Pluralis, alla, med
olika ändelser, uttryckande olika begrepp. Judén har ökat
deras antal till 17, och vi kunna tryggt påstå, att de ännu
icke alla äro der upptagne. För att förklara denna
ovanliga rikedom på ordens böjningsformer, fur inan nämna att
Finska språket, genom särskilta, hvarannan olika,
kasual-ändelser, söker på det nogaste uttrycka alla — äfven de
ytterst fina nuancer, hvilka, i fråga oin ett begrepps
förhållanden till ett annat, låta tänka sig. Så t. ex. då Romaren,
med sin Ablatif, utmärkte begreppen: af, ifrån, ur, genom,
uti, med på, hos, m. m. så uttryckas de i Finskan, livar och
en, genom sina bestämda kasual-ändelser, troligtvis
upp-komne genom motsvarande Propositioners formerande till
snffix. Men icke nog dermed, Nomina få dessutom en
ny böjningsform, genom ett ytterligare tillägg af
pro-nomin al - s uffixen, hvarigenom de, förmedelst sjelfva den
i så måtto dubbla flexionen, tillika kunna uttrycka hvem de
tillhöra, svarande t. ex. emot begreppen: min häst, din häst,
hans (sin) häst, vår h., er h., deras h. o. s. v. Sålunda
de-klineras de nu alla Kasus igenom, såväl i Singularis som i
Pluralis; hvarigenom, för hvar och en af dem uppkommer 6
nya böjningsformer; dock är detta icke något ovillkorligt,
ty man kan äfven i Finskan, liksom i andra språk uttrycka
sig endast med tillägg af Pronomen, utan suffix; vanligast
sker det likväl med begagnande nf beggedera på en gång, t.
ex. initiun DOifailf. På sådant sätt får t. ex. ett Substantivum,
i stället för (enligt Renval) 34 kasus, 238 kasual-ändelser,
och har det, hvilket ofta är fallet, dubbla pluralis, blifva de
357. Följagtligen får ett Adjektivum denna summa nära
tredubbelt.
7) Såsom bevis på språkets ålder, hvarmed vi här förstå dess
ursprungligen urgamla, ännu, bibehållna egenskaper, saknar
det t. ex. än i dag, icke mindre än följande 8
Konsonantljud: b, c• d, f, g, q, x, och zi hvilket äfven till en del var
fallet med den gamla Pelasgiskan, och hvilket förhållande
ännu lärer äga rum med åtskilliga språkstammar i Thibet.
Ett annat bevis härpå är sjelfva ord-bildningen. Man
liar, kanske icke utan skäl, anmärkt, att ined en, i sednare
tider, stigande språkodliug och kultur, Bjclfva orden, genom
II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
