- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
50

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Centrala ämbeten - lagförslagets sista redaktion om ämbetena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50 NILS EDÉN
rådssektioner eller hans ordande om öfriga ämbeten, kammar-
råd, stallmästare och tygmästare. Äfven deras besättande hän-
skjuter den till konungen, blott det sker med infödde sven-
ske män 1.
I det svar, som konungen i mars 1609 gaf på detta adelns
utlåtande, frågade han, om adeln verkligen ville hafva endast
tolf riksråd; i så fall finge amiral, kammarråd, tygmästare och
stallmästare stanna utom rådet. Konungen är således villig att
icke blott förbehålla adelsmännen utom råds de tre ämbeten,
som enligt hans förslag fakultativt skulle hafva varit beklädda
med riksråd, utan äfven på samma sätt disponera öfver en af
de värdigheter, som han ställt framför alla andra, och således
upplösa denna ranggrupp. Fastare rotadt var begreppet fem
höga ämbeten ännu icke. Han inskränker sig föi öfrigt Jtill att
påminna adeln om att till landslagens tolf världsliga riksråd
dock af ålder också kommit sju andliga — en tanke, som varit
främmande för honom själf vid 1602 ars organisation .
Vid denna tidpunkt var konungen redan i färd med att
på nytt gifva ett samladt uttryck åt sina tankar om rådets och
ämbetenas ställning i staten. I slutet af år 1608 hade han åter-
upptagit arbetet med landslagens revision, och vid den nya
granskning, som konungabalken nu genomgick, omarbetades i
flere punkter de kapitel, som rörde dessa frågor. Det var 1
denna nya form, som förslaget förelädes ständerna vid 1609 års
riksdag.
Denna redaktion inför i radet sasom själfskiifna, jämte
de myndiga arffurstarne, som den äldre redaktionen upptog,
hela raden af höga ämbetsmän från 1608 års privilegieförslag,
drots, marsk, kansler, amiral, skattmästare, kammarråd, tygmä-
stare och stallmästare, äfven de tre sistnämnda utan förbehåll.
Utom dem skall rådet räkna tolf riddare och svenner. Som
kammarråden i detta förslag åter äro reducerade till två, upp-
står på detta sätt, om alla ämbetena äro besatta, ett liksrad at
21 ledamöter, oberäknadt arffurstarne. Konungen har alltså icke
tagit någon hänsyn till adelns invändning mot antalets förhöjning.
1 Adelns ombud till kon. 21/10 1608, afskrift i Engestr. saml., Collectia
actorum ad epocham Caroli IX, K. B.
2 Bergh, s. 97.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free