Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Centrala ämbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5i
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634
Da^m°t har han har medgifvit, att rådsherrar (och ämbetsmän)
ovi lkorligen skulle tagas bland infödda svenska män Råds-
eden är utförd i elfva artiklar, hufvudsakligen genom ett slags
omsknfmng af konungens gamla ed. Några bestämmelser om
rådets ställning 1 den löpande regeringen gifvas icke; privilegie-
örslagets tva sektioner för undervisningsväsendet och hö°-måls-
sakerna äro icke upptagna1.
Kapitlet om de ämbeten, som skola finnas i riket och inom
radet, ar naturligtvis kompletteradt med de nya värdigheter som
blifvit införda bland rådets själfskrifna ledamöter. ’ De gamla
instruktionerna för drots, marsk, kansler, amiral och öfverste
tygmästare kvarstå oförändrade, utom att drotsen nu får dela
sitt förmyndarskap för omyndig konung med närmast arfsberät-
tigade arffurstar, hvarjämte de från Norrköpings riksdagsbeslut
bekanta bestämmelserna om konungens tillträde till half myndig-
het vid 18, hel myndighet vid 24 års ålder blifvit inflickade.
Skattmastaren och de två kammarråden — de senare benämnda
kammarherrar och råd - hafva fått plats före öfverste tya-
mastaren. Deras instruktioner sammanfatta helt kort ämbetenas
redan stadgade plikter. Stallmästarens uppgift är något bättre
preciserad än i privilegieförslaget, i nära öfverensstämmelse med
1594 ars förslag.
Det följande kapitlet om förmyndareregeringen är omarbe-
tadt enligt de grunder, som redan angifvits för drotsen, och
vid hans sida ställas nu inga andra ämbetsmän än kansler och
marsk; vid ämbetenas ökning har det befunnits olämpligt att
upptaga dem alla i förmyndarekollegiet2. Sedan har tngen
annan andring varit behöflig än att de nya ämbetsmännen in-
skjutits 1 det kapitel, som handlar om rådsherrars och ämbets-
mäns afsättning3.
. Ämbetenas ökning i denna sista redaktion af Karl IX:s
1 I kyrkobalken (kap. 20) talas om att rådet jämte ärkebiskop och en
biskop samt två ur kansliet skall årligen hålla rannsakning om vissa förhållanden
vid akademien, men denna bestämmelse ansluter sig till 1604 års förslå» ej till
privilegieförslaget af 1608. Lagförslag i Carl IX:s tid, s. 76; jfr ofvan s. 48 not 1.
’KaP’ I^’ a’ a’’ s’ 29- Pä ett stadium af omarbetningen har man dock
låtit alla ämbetena stå kvar; a. a., s. 30, not.
3 I kap. 45, om det följe hvarmed arffurstar och ämbetsmän äga rida
liar man glömt att föra in dem; a. a., s. 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
